Längst inne på tomten gömmer det fallfärdiga garaget sig och påminner om gamla tider. Nu äntligen kom energin till att tömma och riva rasket. Jisses vilken gömma det visar sig vara, vi har åkt med lass efter lass till tippen hela helgen.
Tänk att det kan ta sån tid, år efter år, att ta tag i vissa projekt. Sådana där saker som man vet att man mår gott av att göra men ändå gruvar sig inför eller blundar till. Det här garaget var svårt att förtränga, allra helst sedan huset blev utbyggt renoverat, så står det där mer malplacerat än någonsin.
Jag älskar att rensa i röran. Skänka och slänga. Det skapar frihet och space i mitt inre. Jag är helt säker på att inre processer dras med i yttre och vise versa. Så sitter något fast, så kan det vara bra att börja röja… vart som helst, spelar ingen roll. Flödet frigörs på många plan.
Äntligen ska det bli av, jag har anmält mig till Renée Brieg´s kurs i Vedic Art, en långweekend i augusti med själslig målning, vegetarisk mat och yoga har jag att se framemot. Lycka! Drömmen att måla har jag burit med mig många år, den som väntar på nått gott…
Jag förstår att tiden är inne nu, att möta målandet via Vedic Art är att möta det inre. Och den här sommaren känns verkligen som min – mitt inres. Innan sommaren kom fanns tankar om yogapass, Onenesskvällar och annat jobb men för var dag som går så inser jag att det mest troligt får vänta till hösten. Sommaren bjuder till annat. Och när jag stannar, lyssnar inåt så känner jag att jag inte vill arrangera nått just nu. Jag känner mig trött. Jag vill ha tid till mig och min familj. Jag lyssnar och litar till att allt är som det ska. Det känns gott att runda av sommaren med skaparhelgen, en helg bara för mig, mig och mitt inre.
Det är den äventyrligaste resan av alla, att utforska det inre. Resan är evig. Skatterna är många. Livet är magiskt, en spegling av det inom.