Artiklar med etiketten ‘andakt’
Upplyst tillstånd
Ärligt talat, när jag läst om Buddha och Jesus så har ett tvivel dröjt sig kvar i mig, kan verkligen vi människor uppnå ett sådant tillstånd som dem? Finns det ett medvetandetillstånd som upplyst?
När jag i juni 2010 åkte till Indien för att gå en kurs i Sunyoga så försvann mina tvivel. Där träffade jag Umasankars mamma och hon hade att ljus och en stillhet över sig som jag aldrig någonsin beskådat vare sig före eller efter mötet med henne.
När hon steg in (eg snarare svävade stilla) i rummet så förändrades energin. Vi alla kände av henne. Hennes ljus var så starkt. Och jag vet inte hur jag ska förklara hennes närvaro än med ordet – ljus. Ljus och stillhet är det jag minns att hon utstrålade. Mitt första mötet med henne var när vi gick fram en och en till henne där hon satt, och när jag kom fram så strök hon mina kinder och klämde om mina armar och axlar medans hon mässade välsignelser över mig. Vi talade inte samma språk, men energin i det hon sa gick inte att ta miste på. Hon uttryckte bara kärlek.
Kommande dagar då hon var där mäktade jag inte med att gå fram till henne igen, det var som att hennes ljus var för starkt, så jag nöjde mig med att beundra henne på någon meters avstånd. Hon var så vacker. Så ljus. Skir. Kärleksfull. Och alldeles ren av grace.
Jag minns att när vi hade timmar av långa lektioner så satt hon helt stilla, som i andakt, och bara VAR. Och jag kunde le åt mig själv som under samma timmar rörde mig konstant; satt, stod, kliade, drack vatten, åt, slumrade, sov, vaknade, gäspade, gick på toa, satt, busade med barnen, skrev, kliade, drack, gick på toa.. så där höll jag på i mitt oroliga sinne och kropp och hon, hon bara satt i sitt stilla varANDE.
Hon var den första människan jag träffade som var nöjd. Fullkomligt nöjd. Verkade vara i frid och ro med sinnet, kroppen och alltet.
Ända sedan den resan till Indien så har jag vetat att det finns ett tillstånd av frid att finna, och inte bara uppleva det en stund efter ett yogapass eller under en meditation utan att vi kan leva i det tillståndet. Vi kan leva i fullkomlig frid. Om det är att vara upplyst eller inte var för mig detsamma. Jag har sett en människa som utstrålar total värme, kärlek, ljus och harmoni – vad mer finns att önska för mig själv och andra än att vi ska få uppleva detsamma.
Här kan du läsa mer om min resa till Indien och Sunyogakursen.
New York
Åter på svensk mark efter min USA-resa, som tog mig till vackra Penfield upstate NY, med en omgivning precis som på film och ett klimat som liknade Sveriges. För att sedan avsluta min vistelse med ett dygn i The Big Apple och bara insupa atmosfären … och shoppa lite. Taxichauffören som körde mig till flygplatsen när jag skulle resa hem frågade vad jag tyckte om NY, och jag svarade glatt att jag tycker staden är amazing. Vilket han med bitter respons; whats amazing… buildings?
Ja, så vad är då så amazing med New York? Inte var det shoppingen i allafall, vilken gjorde mig besviken, och nog för att jag var hänförd av alla skyskrapor men det som jag upplevde amaziiing var energin, närvaron, pulsen, myllret … som bara stillade sig till andakt uppe på hotellets Roof Top. Där uppe under den stjärnklara himlen och omsluten av alla skyskrapor – där kände jag närvaron av mitt högre jag, min källa, min kraft. And that was amazing! Så vart vi än reser, så undrar jag om inte det vi finner alltid är inom oss.
Stannar till…
… vid Svabensverk på vägen hem från Vedic Art-kursen i Järvsö. Köper mig en kaffe på Pannkakscaféet och frågar om kyrkan är öppen. Nej, det var nyss andakt säger den rara damen, men här får du nyckeln, gå in och sätt dig en stund du.
Jag går upp mot den vita lilla kyrkan på höjden. Den stora nyckeln i handen. Andan i halsen. Magiskt, att få nyckeln till kyrkan. Det känns stort, allra helst eftersom jag målat många kors den här helgen och rösten i mitt hjärta för mig närmare Gud.
Faller ner på knä i altargången. Sitter stilla. Hör bilar passerar utanför. Vinden i de långa tallarna. Kyrkporten som står och slår (vågade visst inte stänga den (helt) om mig). Spända andetag. Knäppta händer. Slutna ögon. Kaffet kallnar…
Andas stilla
När jag sluter ögonen, tar ett stilla andetag och låter närvaron gå inåt… då finner jag det jag söker. Där inom finns sinnesron. Den ligger och vilar, som ett djupt sovande barn, så vacker och så skör. Så innerligt sårbar och nära. Så innerligt tryggt vilar den med livet – närvaron. Precis som ett oskuldsfullt litet sovande barn. Det bara är. Är där. Jag sluter mina ögon, andas stilla och med andakt… låter min närvaro sätta sig intill. Vi blir ett jag och det lilla barnet. Vi blir ett. Jag med min närvaro vilar tryggt och oskuldsfullt intill närvaron av det högre. Det fria. Det allsmäktiga. Det är där jag finner ro. Där jag finner frid. Där jag finner mig själv.
Om Shanti ♡
Retreatdagar
Asana, meditation, silence, soultalk, souldance, deeksha, Siljans dopp, mat, andakt, naturupplevelser blandat med skratt och tårar… vi njuter av vår tid här, att stanna upp och möta oss själva. Ägna kärlek och omtanke till det inre såsom till kroppen.
Namaste
