Usch, är på riktig surpuppe-humör. Jag går runt och är småirriterad på det mesta, tex att det ligger saker överallt och när jag ser mig omkring så är det faktiskt saker som jag själv gått och gödslat ut. Jag är tokless på mig själv just nu, less på mitt skrivande som inte formar sig och att jag inte lyckas ta mig tid till det. Funderar jag på vilken tid jag ska få till när jag är hemma med barn/en typ 10-14 timmar dagen och när de somnat så stupar jag på soffan. Jag pyr liksom på insidan och jag får för mig att det är skrivandet som pyr, men det kan lika gärna hänga ihop med pms eller koffeinbrist. Eller så hör det samman med den kommande Vajra Paatra-kursen som redan nu visar mig vad jag ska rensa ut – ilska och frustration. Frustration är förresten ilska mot sig själv lärde jag mig på Bara Vara.
Och vad har det med mina sockerfria dagar att göra då … jo, att jag är och nallar överallt. Jag lyckades ju slänga en 70 % chokladkaka (det som var kvar av den) i måndags för att köpa mig en ny 80 % på tisdagen som jag nu går smygäter. Jag äter på det mesta, som jag nu tillåter mig att äta, jag äter mycket och ofta. Jag är sugen hela tiden men jag har inte ätit godis, socker eller bröd. Men jag äter!
Jag ber familjen ta skydd mot de värsta harangerna och gömmer mig så gott jag kan i min ensamhet och möter det jag ska möta och försöker göra det utan en chokladbit i handen.