Känslan när jag nu fokuserar på att känna mig nöjd, belåten och till och med snygg är så härlig. Den fyller hela min kropp med välbehag. Den ger en sorts mättnad och belåtenhet som gör mig gott.
Minns tidigare under året när jag försökte kontrollera mig med LCHF, tog kokosolja för att hålla mig mätt, åt massa mjölkprodukter av samma anledning (så magen svullnade) och köpte kosttillskott som skulle mota suget. Så mycket tankar och planerande kring mat och måltider. Vad man fick äta och inte fick äta.
Nu är det så chill. Jag har inga tankar kring mat, jag äter när jag vill äta, och vad jag vill äta. Hunger och sug som grep tag i mig när jag kontrollerade kosten, känner jag inte alls på samma sätt. Långtifrån. Hungern är lugn och stilla när den ger sig tillkänna. Suget är litet och kommer ibland.
Jag förstår att det var alla mina rätt-fel-tankar om mat som var osunda, kolhydraterna var inte boven och kokosoljan inte lösningen.
Lösningen för mig är inte vad jag äter utan vart mitt fokus ligger. Jag är måttligt intresserad av mat, jag är mer intresserad av livet, dess skönhet och överflöd. Och nu när mitt fokus ligger där det ska ligga så känner jag mig mätt, belåten och tillfreds.
LCHF
Paleo
5:2
Veganskt
Raw Food
Clean eating
Vegetariskt
Lågkalorikost
Blodgruppskost
Antininflammatoriskkost
Medelhavskost
Periodiskfast
Fasta
Basisk föda
Alltså, listan är hur lång som helst. Och jag tror alla dessa kostråd har bra intention och bra synpunkter, och jag tror på alla dessa råd lite grann, men för mig tar de ut varann och jag står i allafall rådvill, förvirrad och skamsen. Undrar hur jag ska bete mig, undrar vad som är rätt och fel, undrar hur jag ska lyckas.
Så jag frågar mig, vad är det egentligen jag vill lyckas med?
Jag vill inte lyckas ”äta rätt” jag vill lyckas med att känna mig lycklig, glad, tillfreds med mig själv, min kropp och mitt liv. Jag vill vara belåten och njuta.
Så då kommer nästa fråga till mig själv, kommer jag att bli det genom att följa något av dessa kostråd? Kommer jag att bli det genom att vara som en hoppetossa i alla dessa kostråd?
Och jag kan inte se att följa något av detta just nu kan leda mig till min belåtenhet och njutning. Just nu är jag för tilltufsad av alla rön att jag behöver ta semester. Ta det lugnt, njuta av den fantastiska kropp jag faktiskt har. Njuta av min hälsosamma kropp. Njuta av maten jag har tillgång till. Njuta av umgänget. Njuta av sommaren. Njuta av livet.
Att livet är till för att njutas av, det har jag delat om förut. Det kom som en insikt till mig en dag ute på gräsmattan vid Oneness University i Indien. En plats där jag förövrigt har oerhört lätt att uppleva min skönhet, frid och grace.
Och att jag nu har gått runt större delen av mitt liv och föraktat, fördömt och jämfört min kropp är ju väldigt sorgligt. Det är sorgligt och gigantiskt slöseri med energi. Och all denna skuld och skam jag känt efter att ha ätit något gott (”unnat mig”), ibland bara av att ätit överhuvudtaget.
Att fördöma kroppen och att fördöma det jag äter är ju raka motsatsen till njutning, som jag nu förstår är (min) meningen med livet. Jag tror inte ens på att ”unna oss”, jag tror på att äta det vi vill när kroppen vill äta. Och jag tror att svälja skuld och skam är det mest förgörande att stoppa i sig. Du vet väl om att magen är vårt skamförråd.
Att ena året äta light, nästa lågkolhydratkost, nästa fett, nästa paleo, nästa 5:2 … det kan inte vara rätt. Jag har försökt, tro mig, men jag kan inte förstå att frukt är boven, det kan bara inte stämma.
Jag tror att både frukt och kvinnokroppen är gåvor i detta jordiska paradis. Jag tror att att det är meningen att vi ska njuta av våra kroppar och i allra högsta grad kvinnokroppen, bara se på den, den är ju mjuk, sensuell och bedårande. Gå som den gudinna du är, det tänker jag göra i sommar.
#walkyourtalk

Missnöjet över min kropp har länge legat över mig som en grå dimma. Och när jag är missnöjd med både storlek och utseende på mig själv så är det lätt att stirra sig blind på alla råd därute, powerwalks, crossfit, terräng, styrka, lchf, paleo, 5:2, fasta, vegan, rawfood…
Jag vet inte när missnöjet över kroppen kom, definitivt eskalerade det tiden efter att mamma dött och andra tuffa händelser skedde under samma tid, men jag kan också se att jag har haft nedlåtande tankar om mig själv, min personlighet och min kropp sedan jag var barn. Som att långt inom mig ligger en känsla av mig själv som ful och äcklig.
Jag förstår med mitt intellekt att det inte är sant. Jag både ser och vet att det inte är sant. Men ibland hjälper inte förstånd över känslor.
Jag har frågat mig vilka stunder jag mått bättre och kanske rent av trivts med min kropp och då kommer alla yogastunder upp, resorna till Indien och andra resor. Och jag ser ett mönster, av att när jag slappnar av och tillåter det gudomliga (själen) få uttryckas i min kropp – då känner jag mig nöjd, tillfreds, vacker, snygg och ibland till och med sexig.
Missnöjet sitter inte i kroppen, det sitter i sinnet och lösningen är att bjuda in själen, det gudomliga. Så jag ändrar min intention om att vara smal. Jag ersätter det med en känsla istället, mitt mål är att känna mig belåten över min kropp. Jag skulle kunna valt känsla av tillfredsställd, nöjd, stolt, förnöjsam men känslan av belåtenhet känns mer rätt för mig just nu.
Och jag som älskar ord låter ordet falla isär och ser… BE – LÅT – ANDE
Nu ber jag om förstånd att släppa mitt fokus på tillfälliga lösningar och istället fokusera på hur jag vill känna mig och hur jag vill må. Jag vill vara belåten över min kropp. Och där kommer mitt fokus vara, mina böner uttryckas och min energi riktas – till känslan av belåtenhet.
Beach 2017 du är välkommen, jag längtar efter att klä mig i min belåtenhet!
Ps Kolla in Ashely Graham på Instagram eller youtube för att se vad jag menar.
Jag läste nyss boken Mattillåtet av dietisten Gisela Van Der Ster. När jag läst boken så stannade några tvivel kvar som jag skulle vilja fråga henne om med tanke på att hon skrev boken innan LCHF, Paleo och 5.2. Och som (gudomligt) svar på mina tvivel så ringde en vän och tipsade om att Gisela skulle hålla en föreläsning i Falun. Så igår gick jag och lyssnade till henne när hon talade på temat ”Ätstörd – eller bara hälsosam”.
Och jag kan känna att min önskan att gå ner i vikt och leva hälsosamt har blivit ohälsosamt. Jag har celiaki sedan jag var liten, alltså sjukdomen som gör att jag inte tål gluten. Så gluten har alltid gått bort för mig, som yogi så går kött (och egentligen också ägg) bort av etiska och andliga skäl, socker, bröd, potatis, ris, frukt osv går bort i LCHF och lägg till Paleo så faller också mjölken ur.
För att sammanfatta det så vill sinnet välja bort: gluten, kött, ägg, socker, bröd, pasta, potatis, ris, frukt och mjölkprodukter. Kvar sitter jag med grönsaker, en näve nötter och kokosolja typ. Det var när jag bildligt såg den bilden i huvudet jag förstod hur ohälsosamt det hälsosamma blivit. Kan inte mer än skratta åt hur jag vilselett mig själv.
Jag har återigen blivit fångad i sinnet (egot). Jag har låtit sinnet kontrollera kroppen genom maten. Sinnet som till sin natur är dömande, jämförande och destruktiv – har dömt min egen tallrik och måltider och också tillåtit sig att döma andras kostval som nyttiga eller syndiga. Inte ett dugg andligt… vart försvann mina andliga principer när jag satte kontroll, bekräftelse (att vara smal) och mitt dömande över min egen kropp och andras livsval.
Vem är jag att veta vad min kropp behöver? Vem är jag att veta vad din kropp behöver? Min kropp vet vad den behöver. Punkt. Det har den alltid vetat och det kommer den alltid att veta. Jag torterar min kropp genom att inte ge den alla förutsättningar för att behålla (eller återställa) balans och hälsa. Och mjölken eller potatisen är inte boven i dramat, det är att mina egna tankar fått makten över livet i min kropp som gjort mig energilös.
Makten över maten ska inte ligga hos mig (sinnet), den makten hör hemma i kroppen. När jag lägger besluten där de hör hemma så återfår jag energi och jag får massor av tid till att ägna mig åt att leva. En livfylld kropp ger mig energi åt att leva det liv jag vill leva. Kroppen vägleder mig genom hunger till mat, genom trötthet till sömn, genom energi till aktivitet… kroppen har en medvetenhet långt över LCHF och Paleo. Problemet är sinnets förvirring bland alla dieter – lösningen är medvetenhet i kroppen.
Back to basic!
Jag har gjort min stackars kropp förvirrad. Under några år har jag försökt hänga på en del av kostråden som haglar, GI, LCHF, Paleo, 5:2 osv. Inte känt att någon av dem talar helt fullt till mig. Och tänkt att det kan inte vara meningen att det ska vara så här komplicerat och fullt av restriktioner.
För mig har glädjen att äta försvunnit ju mer jag har fokuserat på koströnen. Och på senare tid har jag märkt hur kroppen blivit tröttare och tankarna mer och mer upptagna med vad jag bör äta och absolut inte ”kan” äta. Min önskan att äta hälsosamt och även vara smal har gjort mig energilös. Och maktlös, för ju mer jag tänker desto mer tycks jag förlora makten.
Så det var helt underbar läsning jag mötte när jag blev rekommenderad boken Mattillåtet skriven av dietisten Gisela Van Der Ster. Hon vägleder tillbaka till sunt förnuft och att den visdomen om kosten vi eftersträvar redan finns inom oss – kroppen vet. Boken är skriven för personer med ätstörningar men jag kände att den gav mig oerhört mycket trots att jag inte känner igen mig i ätbeteendet.
Jag vill verkligen lägga kontrollen åt sidan och låta tilliten till kroppen växa. Kroppen vet vad att äta. Kroppen eftersträvar balans. Den återskapar balans bara jag tillåter den att göra det. Den är att lita på. Problemet är att jag återigen sökt utanför mig själv efter lösningen som finns inom.
Men det tål att upprepas att man aldrig någonsin ska ha dåligt samvete när man äter eller när man tänker på mat. Mat ska ge kroppen bränsle i form av kraft och energi, den ska göra en mätt så att man kan tänka på annat än mat när man inte äter, den ska vara god och njutbar, och själva ätandet ska bidra till en stunds ro och avkoppling. Maten ska med andra ord inte vara en fiende. Det här betyder att du både får och ska äta av allt.
Mattillåtet
Gisela Van Der Ster
Alla j-a dieter och kostråd, LCHF, Paleo, 801010, GI, 5:2, Levande föda, Raw Food, Vegan, Detox… sinnet trasslar runt runt i sin förvirring. Vad ska jag välja? Hur ska jag göra? Landar till slut i den sanning kroppen talat till mig under många år nu – ät det levande, dvs det som växer naturligt i vår natur, frukt, bär, grönt, grönsaker. Sinnet snabbt tillbaka; men det är fruktsocker i frukt och det är inte bra enligt LCHF att äta frukt. Andas djupt, tillbaka till kroppens behov och hjärtats önskan: frukt, bär, grönt, grönsaker.
Sinnet vill gärna ”göra”. Göra rätt. Vara duktig. Sinnet älskar kostråd och kcal-tabeller. Just Love it! Sinnet vill ha schema, tider, en duktiglista av bocka av. Check! Check! Check! Kolla vad duktig jag är. Kolla vad jag kan.
Hjärtat (själen) däremot säger: Bara ”var”. Släpp taget! Slappna av. Gör det enkelt för Dig. Det enkla är det rätta.Släpp taget om kostråd och dieter. Släpp kontrollen. Släpp taget och du går ner i vikt. Genom att hålla fast, hålla hårt, i sinnets värderingar och sk sanningar (dieter och kostråd), så håller du (över)vikten kvar. Slappna av.
Sedan jag läste boken Grönt för livet, Victoria Boutenko så föll en viktig pusselbit ner för mig – att äta grönt. Eller rättare sagt att göra smoothies och juicer på det gröna t ex kirskål, persilja, gurka, spenat, stjälkselleri, morotsblast mm. Det är när jag intar en eller två gröna-smoothies om dagen som det händer… livsenergin börjar spraka, jag sover mindre, är piggare, gladare, tålmodigare, min utstrålning ökar medans sötsuget minskar, magen är lugn och platt och vikten sjunker. Det är magi! Och inte nog med det, det basar min kropp (de flesta av våra kroppar är försurade) och gör att jag lever längre, vitaliseras och ”blir yngre”. Yngre och snyggare – vilken mirakelmetod!
Jag tänker ofta på vad Renée Voltaire sa under en workshop, att fundera inte på vad att ta bort, jag kommer inte att ge er någon no-no-lista, tänk istället på vad ni kan välja in. Ju mer gósaker (nyttigheter) vi väljer in, desto fler av de andra mindre bra faller naturligt bort. Simple as that!
Jag väljer in det naturliga, grönt, mycket grönt, mycket frukt och bär och grönsaker. Enkelt. Naturligt. Livgivande. Lev-ande.
Och det är inte bara jag som märker av min förändring. Jag har fått väldigt mycket komplimanger den senaste tiden. Både via FB och IRL. Så den sprudlande livsenergin jag känner inte bara märks i och omkring mig, den verkar gå genom cyberspace också.
Ps mindre sömn, jag somnar mellan 23.30-01.00 och vaknar pigg och alert vid 04.30-05.00.
Och jag har inte alls skrivit detta för att ge någon sanning till någon av er som läser, inte alls. Tvärtom är andemeningen i mitt inlägg att slappna av, släpp taget – lyssna till din kropp och följ ditt hjärta. Det lätta är (iaf för mig) det rätta. Men boken den vill jag verkligen rekommendera – it is THE book!!!
Jag vacklar just nu mellan min LCHF-kost och längtan till frukt och grönt. Mitt i all denna osäkerhet så dimper jag ner i sockret och sniffar ibland, den drogen får mig verkligen ur balans. Idag är en sådan dag då jag har snetändning efter helgens gósaker som jag ’unnat’ mig. Undrar givetvis nu varför jag inte höll min nolltolerans när jag svänger upp och (mest) ner i humöret på bekostnad av de andra vackra själarna i familjen. Uuuuu, känns inte bra!
Men nog om sockret, det ryker nu och jag gör plats för mitt bättre jag igen!
Jag vill äta LCHF därför att jag ser resultat direkt på kroppen när jag gör det, den slimmas och trimmas. Det blir lite boooring dock eftersom jag också är glutenintolerant och vegetarian – inte så mycket kvar att kock’a på.
Samtidigt så känner jag mig inte helt kongruent med att undvika frukter och rotfrukter ur kosten, när jag lyssnar in (i själen och kroppen) riktigt noga så vill jag äta ännu mer frukt och grönt. Boosta mig i naturens skafferi hellre än på mejeriavdelningen.
Så jag tänkte att djupdyka ner i mina egna föreställningar (tankar) om kroppen. Se vad jag lagt ut för snubbeltråd som får mig att tro att LCHF är den enda vägen mot slim och trim och istället ’programmera om’ så att slim och hälsosam går hand i hand.
Hur känns det att vara smal och hälsosam?
Hur känns det att äta energirikt och nyttigt från naturen?
Hur känns det att vara lätt, energifylld och harmonisk?
Är några av frågorna jag tar med mig på vägen…
Efter att varit i skafferiet och letat sockerkickar ett tag nu så för jag tillbaka kontrollen mot LCHF-álaYoga igen. Det vill säga inget kött (inget från det levande djurriket), socker, bröd, pasta men däremot massa frukt och grönt… och fett såklart. Mums!
Före
Efter
Det var faktiskt efter att jag läst Katrin Zytomierska bok Dags att bli smal som jag blev än mer peppad till LCHF. Hon var så rak på sak och gjorde det hela enkelt. Och det som gjort mest skillnad för mig är att jag ändrat tanken om mat. Vet inte om det beror på boken men jag blev inspirerad där, av hennes enkelhet och att äta några få rätter som är goda och funkar. Äta lite mer ensidigt och enkelt. Det är något som satt sig i mig, jag har släppt förtrollningen om mat.
Jag brukade tänka på vad jag skulle äta hela tiden förut, planerade in restaurangbesök, fikaställen och andra depåstopp, allt för att fylla begäret efter gósaker, god mat och socker.
Om någon sagt till mig att du kan äta färre måltider, du kan äta mindre mat, du kan sluta med bröd, pasta, socker, (och även kött) så skulle jag ha hånskrattat inom mig, lett ansträngt och sagt vad roligt att det funkar för dig men det går absolut inte för mig. Jag behöver äta ofta och mycket. Jag är hungrig jämt. Mat är energi och jag dimper ner på marken om jag inte får energin i mig.
Det är sorgligt att jag varit fast i begäret så många år men det som är mest befriande nu är att jag ändrat tanken om mig själv. Jag inser att det gamla beteendet jag levde i inte var jag, jag är numer fri. Fri och lätt. Jag ler åt mina nya matvanor och kroppen som framträder.
Idag är jag ju mätt mest hela tiden trots att jag äter så lite. Jag tänker mindre och mindre på mat. Jag tar det med ro. Jag hispar inte upp mig över det. Jag äter fortfarande för att det ger energi men jag har släppt det underliggande begäret som styrde alla matintag, sockret.
Mitt humör är stabilare. Jag är lugn och harmonisk större delen av vardagen. Jag inser att livet inte är alla dessa stunder då jag äter, livet är så mycket mer. Relationer, närvaro, glädje, skratt och frihet. LCHF-kosten gör mig fri. Jag känner friheten spritter i kroppen. Jag lämnar begären på marken och flyger glatt. Jag är fri!
Min enkla lunch som jag åt idag, ostchips och babyspenat, mums!
Måste bara tillägga den inspirerande bloggen 56 kilo!