Valde bland böckerna och tänkte att nu är det dags för Elieen Caddy´s självbiografi då hon varit en andlig förebild under många många år, slogs först av titeln när jag satt på tåget – Resan till friheten. Resan till Göteborg var en ren njutning och nu slappar och zappar (mellan Let´s dance och Skavlan) jag på hotellrummet, imorgon börjar kursen i Sorgebearbetning. En spännande helg väntar, jag säger som en av deltagarna till Onenesskursen: All in!
Livet är fullt av härliga vinnare!
Gladdes åt helgkänslan som infann sig under torsdagskvällen när Lets Dance drog igång, jag tycker ärligt talat det är skönt med sådana här lättsmälta feel-good-program. Och så märks det att dansen öppnar upp, den skänker glädje och ögonen börjar lysa på deltagarna och till och med så att det glimmar kärlek emellanåt. Det är fint tycker jag.
Själv är jag totalknockad av Anton Hysén, har är ju så otroligt charmig, söt och snygg. Jag är årtionden äldre och han gillar killar så det inte den förälskelsen jag känner. Det är något annat, något större. Hela hans väsen utstrålar lycka för mig. Livsglädje när den är som bäst.
Jag beundrar honom för att han kommit ut ur garderoben så att säga, så att han kan lysa upp livet för så många av oss andra. Han inspirerar mig eftersom jag känner att jag ännu inte fullt ut vågat visa vem jag är, jag håller delar tillbaka. Det har inget med sexuelläggning att göra, det handlar om delar av mig som vill släppas fria och komma till uttryck. Jag längtar också efter den dagen jag upplever total balans och harmoni och hela mitt väsen strålar av ljus och livsglädje.
Jag börjar med att öppna garderobsdörren lite mer på glänt…