Artiklar med etiketten ‘lunch’
Stress vs frid
Ger det här mig stress eller frid?
Den frågan har jag börjat ställa mig, det kan handla om relationer som skapar mer stress än frid eller beslut och val jag står inför i arbetslivet. Det kan beröra alla små vardagsbeslut.
Jag är en kvinna mitt i livet och min tid börjar äntligen kännas dyrbar, jag är rädd om den, jag vill placera min tid, mitt engagemang och mig själv i sammanhang där jag skapar flow, lätthet och harmoni. Jag vill givetvis bidra och vara en god människa, men det får inte ske på bekostnad av mig själv eller dem jag håller kärast. Det kan betyda att jag tackar nej till att vara klassförälder och istället sätter mig ner med ett lugn och hjälper mitt barn med läxan. Eller att jag tackar nej till inbjudningar som intresserar mig svagt och hellre tar en lunch med väninnan.
Min tid är dyrbar. Jag är dyrbar. Och jag börjar äntligen se mitt eget värde. Och det känns fantastiskt att välja bort och välja rätt.
lev-ande
Tar hand om mig efter bästa förmåga, vet att den kan bli bättre… min omsorg om mig själv. Men jag tränar (observera; inte försöker, vilket jag tycker är att lågsatsningsord, utan tränar). Känner ett stort behov att vila och återhämtning, mindre aktiviteter. Mera stanna upp, skala av… vara kvar. Men som vännen sa till mig; glöm inte att ha roligt också. Det förväntar jag mig att få imorgon, skoj och skratt, då jag och några kära soulsystrar åker på mystrip till Siljan och äter vår lunch på Masesgården. Och ”några fingrar i sjön”, är utlovat till den mest badglada av oss. Livet är här, det är nu.
Återupptar vilan i kroppen också, idag är en 5:2 dag, en dag då kroppen ges återhämtning och näring. Morgonens smoothie var gjord på ananas, bladspenat, banan, spirulina och en zipp kollodialt silver. En boost för kropp och själ.
Har tänkt mycket på Amanda Jensen sedan Så mycket bättre i lördags. Och citatet att känna är att leva, har hängt kvar. Att de undanträngda känslorna som vi befarar mest, sorg, ilska, ensamhet… kanske dem vi är här för att uppleva, precis som med alla andra känslor gör dem oss just levande. Jag tror verkligen att vi som själar (andar) är här i våra människokroppar för att just uppleva livet som människa, med alla våra sinnen och alla våra känslor… känna oss lev-ande.
Min detox
Någon hundraprocentare inom kosten lär jag väl aldrig bli, jag är fantastiskt nöjd om jag finner någon sorts balans och är av med sug, dåligt humör och trötthet. Just nu är jag trött, men det beror nog snarare på hostiga nätter än kosten, och suget är pustväck om jag borträknar suget efter kaffe då. Men de få koppar jag dricker nu dricker jag med närvaro och fullständig njutning, Gud va det är gott!
Det jag försöker bekänna är att jag ätit en en grovlimpeskiva (glutenfri) varje dag och den ingår givetvis inte i Detox´n och så råkade jag redan första dagen komma på mig själv med knapra dammig mörk mörk choklad. Det gick av bara farten och ren vana, jag glömde städa undan de sista resterna innan jag började min rening.
Men annars så går min detox alldeles toppen, förutom att jag antar att min kropp inte befinner sig i ren detox eftersom jag njuter av mitt kaffe men det försvinner innan Indien och är då borta i minst 10 dagar så det känns okey att det hänger med nu. Jag är dock stolt över att jag satt hos Monika och fixade naglarna idag och utan minsta tvekan eller begär tackade nej till den gigantiska godispåsen som hölls fram och att jag nu sett på Barbiefilm med Maya och enbart gnagt på morot och gurkstavar medans prinsessan smaskade ostbågar.
Gårdagens lunch
Kära mor
Min älskade mor fyller år (18 aug) så vi valde att fira henne med en god måltid på Officerssalongen vid Rommehedslägret. Solen sken på oss och barnen var glada och den gudomliga maten smältes ned med RullatorRace över grusvägarna.
Så tacksam över mina föräldrar och allt de givit mig och då tänker jag främst hur de jordat mig med kloka värderingar och låtit mig inspireras av deras fina egenskaper. Min mor är en av mina största förebilder i livet!
Dags att bli fri
Det var faktiskt efter att jag läst Katrin Zytomierska bok Dags att bli smal som jag blev än mer peppad till LCHF. Hon var så rak på sak och gjorde det hela enkelt. Och det som gjort mest skillnad för mig är att jag ändrat tanken om mat. Vet inte om det beror på boken men jag blev inspirerad där, av hennes enkelhet och att äta några få rätter som är goda och funkar. Äta lite mer ensidigt och enkelt. Det är något som satt sig i mig, jag har släppt förtrollningen om mat.
Jag brukade tänka på vad jag skulle äta hela tiden förut, planerade in restaurangbesök, fikaställen och andra depåstopp, allt för att fylla begäret efter gósaker, god mat och socker.
Om någon sagt till mig att du kan äta färre måltider, du kan äta mindre mat, du kan sluta med bröd, pasta, socker, (och även kött) så skulle jag ha hånskrattat inom mig, lett ansträngt och sagt vad roligt att det funkar för dig men det går absolut inte för mig. Jag behöver äta ofta och mycket. Jag är hungrig jämt. Mat är energi och jag dimper ner på marken om jag inte får energin i mig.
Det är sorgligt att jag varit fast i begäret så många år men det som är mest befriande nu är att jag ändrat tanken om mig själv. Jag inser att det gamla beteendet jag levde i inte var jag, jag är numer fri. Fri och lätt. Jag ler åt mina nya matvanor och kroppen som framträder.
Idag är jag ju mätt mest hela tiden trots att jag äter så lite. Jag tänker mindre och mindre på mat. Jag tar det med ro. Jag hispar inte upp mig över det. Jag äter fortfarande för att det ger energi men jag har släppt det underliggande begäret som styrde alla matintag, sockret.
Mitt humör är stabilare. Jag är lugn och harmonisk större delen av vardagen. Jag inser att livet inte är alla dessa stunder då jag äter, livet är så mycket mer. Relationer, närvaro, glädje, skratt och frihet. LCHF-kosten gör mig fri. Jag känner friheten spritter i kroppen. Jag lämnar begären på marken och flyger glatt. Jag är fri!
Min enkla lunch som jag åt idag, ostchips och babyspenat, mums!
Måste bara tillägga den inspirerande bloggen 56 kilo!