Vi tog skolledigt åt barnen och drog till Romme Alpin. En härlig familjedag med storbarnen och Nogge i skidbackarna och jag och Izabelle i pulkabacken. Vilket vinterparadis Romme Alpin är!
Jag är stolt över mig själv som ändrat livsstil. Mötte en annan mamma nyss och hon uttryckte i förbifarten som sig bör: Jaha, full fart som vanligt?! Minns förr… hur jag mellan de raska stegen hojtade till svar: Ja, det är fullt upp. Men det gör jag inte längre. Jag stannar upp när jag blir tilltalad så och säger: Nej, det är lugnt. Jag har inte fullt upp, jag har valt att vara hemma mer med barnen.
Livet är nu. Det är här. Barnen är här… nu, det är nu de är små… som börjar bli stora.
Man surprised me most about humanity. Because he sacrifices his health in order to make money.
Then he sacrifices money to recuperate his health. And then he is so anxious about the future that he does not enjoy the present; the result being that he does not live in the present or the future; he lives as if he is never going to die, and then dies having never really lived.
James J. Lachard
Vilken oas vi har här runt knuten, eller uppe på toppen, av Borlänge. Jag skäms att bekänna att det är första gången vi åker utför i Romme Alpin och att vi enbart varit där en gång förut när barnen var små och då hängde vi i pulkabacken. Men nu har vi upptäckt pärlan alla talar om, bättre sent än aldrig får vi väl hosta fram, host host!
Oscar hade för första gången ett par slalomskidor på fötterna men Maya var förstås världsvan efter sin premiärtur med kompisen Irma förra helgen. De åkte med glädje och lätthet nerför och tog sig vartefter högre och högre upp. Solen sken ikapp med alla människor, precis som det gör i paradiset.
Med hopp om ett snabbt återseende, tack för en härlig dag kära Solklinten!