Artiklar med etiketten ‘Snigelmamma’
Create the life you love
Du kan skapa det liv du älskar. Universums lag om attraktion är här, verksam för oss alla vare sig vi är medvetna om den eller inte, och du attraherar det du fokuserar på.
Jag har medvetet skapat Snigelmammelivet med barnen, just genom att jag fann ut min innersta önskan att vara en närvarande mamma som har tid till barnen. Det räckte så gott som så, att veta att det var det jag önskade… några månader senare gavs jag möjligheten att vara hemma med barnen och har så förblivit under många år.
Minns också när jag gick min coachutbildning och under utbildningstiden köpte mig en stilig Filofax i skinn just med syftet att boka in coachingklienter. Uttryckte min intention om att vara eftertraktad och fullbokad. Ett halvår senare var önskan uppfylld. Ps med fulltecknad agenda så insåg jag att intentionen var mig övermäktig och jag finjusterade min ansökan till Universum.
Nu attraherar jag in (mer) skönhet i mitt liv, just genom att jag var sann med min önskan om att känna mig belåten, snygg och sexig. Och lär mig att skönhet har inget med vare sig vikt eller utseende att göra – utan att det är en känsla. Känslan av skönhet den älskar jag, den eftersträvar jag i mitt förhållningssätt, min energi, mina kläder … jag ser skönhet i vårt hem, vår bil, våra resor, snigelmammelivet. Överallt. Min intention är ett liv i skönhet.
Nu letar jag efter en ny intention till mitt förtagande, jag letar efter det jag vill känna och skapa – den energi jag vill att företagandet ska ge mig. Jag vill växa och expandera och behöver lämna en tydlig beställning till universum. Hur den beställningen ska se ut håller jag på att forma just nu.
Vad vill du skapa i ditt liv?
Vad har du för drömmar?
Vad vill du känna och uppleva?
Hur kan du uttrycka dem tydligt till universum?
Uttryck dem som intentioner, min intention är ….
word
Vilka är dina ord?
Jag har som jag skrivit tidigare fokuserat på fel ord, tex smal när det gäller att bli tillfreds med kroppen och känna mig snygg. Att byta ut smal till belåtenhet gjorde min vändning. Lika så är det med ekonomi och pengar, att attrahera till mig mer pengar har svagare vibration än att attrahera till mig livsstil a’la dolce vita.
Jag försöker hålla koll på vilka ord som höjer min energi och stämmer med min passion och innersta önskan. Några av dem är;
Belåten, skönhet, liv i skönhet, snigelmamma, la dolce vita, framgång, frid, eterisk, snygg, tillfreds, välstånd …
Vet jag vilka ord som ger resonans med mitt innersta så är det mycket lättare att få till rätt affirmation. Tex använde jag under lång tid affirmationen: Jag lever det liv jag vill leva, jag lever la dolce vita. Samt har jag genom Snigelmamma attraherat in oerhört mycket tid och närvaro med mina barn.
Jag märker hur stor skillnad det blir för mig när jag använder rätt ord, så jag ska sätta mig och meditera och kontemplera över mina innersta önskningar, och utforma nya affirmationer som stämmer med där jag är nu i livet och vad jag vill skapa (attrahera).
Intentioner
Använder du dig av intentioner? Tydliga intentioner med vad du vill med ditt arbete, din hälsa, familj, ekonomi, semester etc, eller driver du bara omkring och låter dig svepas med eller kanske än värre stagnera.
Att sätta ut en tydlig intention, är att ta ut riktningen, att sikta. När vi ser målet kan vi rikta den gudomliga energin. Det gudomliga vill hjälpa oss, energin är här – redo till vår tjänst. Vi behöver bara tala om vart vi ska, och allra helst varför vi vill dit och hur vi vill må.
Tex om du har intentionen mer pengar, så är det en svag intention, för den innehåller egentligen ingenting. Fundera hellre på varför du vill ha mer pengar, ska du betala av lånen, gå ner i arbetstid, ska du ut och resa, renovera …
För min egen del så ber jag om välstånd, för mig betyder välstånd att vara hemma mycket med barnen, vara en närvarande mamma (Snigelmamma), ha råd att tillbringa semestrar med familjen, äta ute på restaurang, köra en skön och snygg bil, förverkliga mina jobbdrömmar, ha tid till mina vänner … Så jag ber om välstånd och jag mässar ofta mantrat Jag lever det liv jag vill leva – jag lever La dolce vita.
När du sätter intentioner så är det viktigt att du är sann emot dig själv och ärlig med vad du vill. Först då kan du sätta en tydlig intention och det är just när du bringat klarhet med vad du vill som det magiska sker – det gudomliga griper in.
What is the moment asking for
Mitt favoritcitat som jag ofta ställer mig är What is the moment asking for? Jag har skrivit om det förut men behöver också påminna mig själv om hur bra jag mår när jag använder det. Frågar mig vad Livet (och/eller Gud) vill med mig. Och inte bara frågar, utan också lyssnar till svaret och styr mina beslut och handlingar därefter.
Under en lång tid (flera år) har svaret på frågan varit, var hemma och var mamma. Punkt.
Vilket jag varit med hull och hår och vilket jag är megastolt över, mitt beslut att vara Snigelmamma och ha massor av tid och närvaro till barnen och hemmet. Inte klämt in fler yogapass, tunga studier, extra arbete eller andra uppdrag – utan hela tiden haft mycket fokus på barnen och deras behov.
Under det senaste året så har svaret på frågan också varit, spela in fler youtube-klipp.
Vilket jag inte gjort. Utan det har jag bortprioriterat med all världens ursäkter och den mest själviska av dem alla att jag inte är bekväm framför kameran eftersom jag inte är bekväm i min kropp.
Med tiden hemma har också ett svar på frågan varit, skriv klart dina böcker. Åtminstone en till att börja med.
Och ett annat svar, nu är tid att börja rida igen. Ta upp ridningen en gång i veckan och se vad den ger dig.
What is the moment asking for? en så himla bra fråga. Lite som de äldre säger, var sak har sin tid. Och jag tror att många av oss kvinnor mellan 30-5o tänker lite tokigt, att vi ska omskola oss, göra karriär, vara klassmamma, spurta en klassiker, och en fastekur, plantera zen-trädgård, åka på tumanhandresa med maken, måla om, sy kuddar och bjuda på middagar – samtidigt som barnen är små och livet rullar på.
Var sak har sin tid.
Att leva i symbios med tiden och faserna i livet tror jag är hälsosamt. Att stanna upp och fråga sig då och då, what is the moment asking for? Förenklar saker. Det gör att livet skalar av och saktar ner. Det ger andrum och balans.
Jag tror det är människans nya (vi var uppenbarligen inte så på stenåldern) påfund att vara så himla upptagen och åtagande – Livet vill annat med oss. Det har en fantastisk rytm att erbjuda … för den som är villig.
Barn på jobbet
Instämmer helt med Sanna Lundell, här kan du läsa hennes text på Aftonbladet.
Är det något jag ångrar och dagligen strävar efter att gottgöra så är det min stress under småbarnsåren. Att jag inte kom till ro under mammaledigheten utan istället köpte mig en konkurshotad träningsanläggning för att jag ”tyckte jag behövde ha något att göra”… jag ångade på med bebis under armen och kalendern fullbokad. Levde det liv jag (egot) ville leva. Vågade inte stanna upp och känna in mina egna behov och än viktigare barnens behov.
Tacksam att Livet gav mig ett wakeupcall och jag har haft modet och framförallt förståndet att göra annorlunda den senaste 6 år. Nu är min ambition att vara en Snigelmamma, en sådan som tar sig tid ~ det är jag skyldig mig själv och mina barn. Det är den vackraste gåvan jag kan Ge mig själv… närvaro med dem ♡ ♡ ♡
Snigelmamma
Det begreppet kom till mig under en session för 3 år sedan med min fina vän Maria (Friskbolaget). Vi slöt samman på telefon och hon coachade mig, jag var vid den tiden otillfreds med mitt dåvarande arbete och stressad i situationen och hur jag hanterade den. Det gick ut över mina barn, min familj, eftersom när jag upplever stress så blir jag lätt otålig och grinig. Istället för att sladda in med bilen till förskolan/skolan och ur med barnen i all hast så fick jag till mig en bild av hur jag ville ha det.
Jag har alltid varit en till-människa, en sådan som vill till någonting. Vi drivs antingen utav någonting vi vill från/ur eller något vi vill till. Vi vill till sol, värme och ledighet. Eller vi vill från stress, kyla och jobb. Vi vill uppleva hälsa eller vi vill ur sjukdomen. Till eller från-människa. Jag är till.
Där under samtalet så såg jag plötsligt en bild av hur jag och barnen gick till skolan, med sådan där all-tid-i-världen-lunk. Jag var så tillfreds och avslappnad att när barnen blev förtjusta över Snigeln de såg gå över vägen så satte vi oss i diket för att iaktta dess promenad. Därav namnet Snigelmamma. Jag ville alltså bli en Snigelmamma, en sådan som har tid, tar sig tid och är närvarande med sina barn.
Be och Du skall få. Det blir som vi önskar – i alla fall om vi önskar helhjärtat, det gjorde verkligen jag. Mitt liv har format sig efter önskan och jag har behållit förnuftet att välja Snigelmammelivet så att jag fortfarande sedan den sommaren för tre år sedan går med mina barn till och från skolan.
Mammalycka
Sommarlov
Sommarlovet har börjat efter en regnig skolavslutning. Det känns inte så annorlunda ännu, varken för mig eller barnen tror jag. Maya avslutar två dagar till på Scen och Showskolan och Oscars Fotbollsskola är till veckan. Men sen så, sen kommer det nog vara lovdagar på riktigt.
Jag känner mig i allafall landad, jordad och klar. Förut när semester eller ledighet började så tog det ett tag att komma ner i varv, komma till ro. Nu är jag rofylld för det mesta, förutom sista timmen när hela familjen skulle stylas och iväg på avslutning då, samtidigt med frukost och morogonbestyr, sånt kan stressa mig otroligt än. Kroppen och humöret drar liksom igång per automatik. Men sveper bort lika fort när jag väl låser dörren och vi är iväg. Kanske något att lära sig leva med, acceptera fullt ut. Acceptens brukar kunna trolla bort det mesta har jag märkt.
Oscar har sovit hos kompisar, han hängde med dem hela dagen igår och var bara hem och packade om ryggsäcken från badkläder till sovsaker. Han börjar bli så stor.. och cool. Mayas kompis sover här hos oss, de bäddade i teverummet och hade det så mysigt.
Snigelmammelycka
Frisläppt
Spirar av glädje i kroppen, ikväll åker jag till Sätra Brunn och förbereder inför helgen Oneness Awakeningkurs som börjar imorgonbitti. Jag känner mig som en frisläppt häst som galopperar med manen fladdrande, kanske för att jag tänker på de två lyckliga hästarna jag mötte på gatan en tidig gryning för något år sedan när jag gick min morgonpromenad. De galopperade glatt i byn, in total bliss (lycksalighet) över att tagit sig ut på egen hand ur hagen. De utstrålade sådan glädje att det kändes lite vemodigt att knacka på ägarens dörr och avslöja dem.
Jag har ju blivit en liten hemmaråtta, hasar runt mellan köket och lekparken. Sitter på altangolvet insvept i en filt och fångar vårsolen när tillfälle ges. Jag myser och jag trivs. Likväl inser jag hur mycket jag älskar att vara ’ute’ och träffa människor, ute i den andra verkligheten och få vara en del i dess sammanhang och inte bara mötas på nätet. Igår hade jag glädjen att rulla ut yogamattan i Borlänges gamla Tingshus och dela yogan med herrklubben Round Table, sånt tycker jag om. Det ger mig också mening.
Jag inser att jag är en perfekt blandning av Snigelmamma och Businesswoman. Jag trivs som allra bäst när jag blandar dem samman. Och framför allt när jag släpper tanken och föreställningen om att jag måste välja eller tror som jag trodde förr att de skär sig tillsammans. Det är inte sant. De blir en perfekt harmoni, de kan inte bli bättre, jag älskar ju dem båda.
Svävande
Jag svävar runt bland mina olika projekt, planering av Oneness Awakeningkursen vid Sätra Brunn i helgen, skrivandet på boken (håller mig mest till skrivandet av den ena av dem alla), vara närvarande mamma, alá Snigelmamma och Yogan, ikväll kommer jag att få dela min Yoga med en herrklubb. Som tur var gör mitt svävande inte så mycket eftersom jag känner att rötterna härstammar ur samma kärna (hjärtat) och att det jag vill dela med barnen, i skrivandet och yogan är liksom samesame.
Och så ber jag om att resan till Indien och Universal Peacecenter jag planerar ihop med en resebyrå ska få sväva iväg till verklighet. Det vore helt underbart att få erbjuda en retreat där i byn Lachipur hos Umasankar, min mästare. Här ser du bilder från min resa dit 2010.
Jag har även bjudit hit (till Dalarna) Kerstin Rikardson för att hålla en Awakening Art kurs i sommar. Vi fann varandra vid Onenesstemplet i Indien och där blommade längtan upp att mötas igen och nu ser det ut att bli en kombo av min längtan att måla. Jipiii!
Och så fick jag inbjudan till Kundalini Yogalärarutbildning igår från Mangalam och vännerna Emma, Annki och Klas. Jag har längtat något år efter att gå den här utbildningen men det har liksom inte varit dags ännu för mig. Vi får se om det känns rätt i år, annars väntar jag lite till. Den som väntar på nått gott…
Även om det ser ut som det händer mycket, vilket det gör också, så vilar jag i att allt är som det ska. Det som är lätt är rätt. Dörrar som öppnas kliver jag in i (om det känns bra för mig förstås) och dörrar som ännu hålls stängda låter jag vara. Allt har sin tid. Och vem är jag att veta vart jag ska. Jag låter livet självt guida mig. Jag vill faktiskt inte själv styra nå längre, jag har gjort det och det gick inte alltid så bra. Jag öppnar mig hellre för att ta emot det som ges till mig och fånga tillfällena när de kommer. Jag har tillit till att allt som ges till mig är bra. Det är för mitt bästa. Livet vill bara gott.
Min enda önskan
Mycket har förändrats inom mig den senaste tiden (de senaste månaderna men även de senaste åren) och jag vilar mer och mer i tillit till för hur mitt liv är, hur det ska levas och vart jag är på väg. Min ivriga planering, strukturering och framtidssyn har ersatts av frid, sinnesro och harmoni. Märker också att de flesta önskningarna och begären har försvunnit. Förr kunde jag skriva listor med saker (upplevelser mm) att fylla mig och nu kan jag bara komma på tre ting på min önskelista;
Glädje
Hälsa
Sommarhus
Så det enda som återstår är alltså sommarhuset eftersom jag redan är fylld med glädje och hälsa. Och det bästa av allt är att jag behöver inget sommarhus för att uppleva de två ovanstående heller. Allt är redan bra. Jag vill givetvis också skriva klart mina böcker men sanningen är den att jag skriver varje dag, mest i mindre skala men ändock – jag skriver, och det får mig att må bra.
Sommarhuset är en del i mitt liv som Snigelmamma. Livet jag redan lever alltså. Jag är en mamma som har tid och möjlighet att vara hemma. Framför allt har mitt tidigare evinnerliga stressande och flackande ersatts med förståndet att välja att se att jag har tid och möjlighet att vara hemma. Jag kan välja att vara mer med mina barn. Och nu väljer jag det. Jag ber om möjligheten att uppleva sommarloven med barnen i framtiden och vet att det bästa sättet för att förstärka den önskningen till Universum är att redan nu tacka för all tid jag har med barnen. Redan nu tacka för alla dagar och lov jag har till skänks att just vara Snigelmamma.
Så egentligen är min enda önskan att bli påmind varje dag om att tacka för glädjen och hälsan i mitt liv och tacka för Snigelmammelivet jag lever och orden som strömmar ur mig.
Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack Tack