Jag är verkligen inne i en Vortex av dans just nu. Jag har förstått av spådomar och andra budskap sedan tidigare att dansen vill in i mitt liv. Men eftersom jag har tinnitus och lämnat Aerobics, Step Up och kära Afro Power Dance bakom mig så har jag inte trott att det varit sant. Jag har sett det som ett avslutat kapitel. Men det är nog mer så att det här kapitlet jag är på väg in i nu det är alldeles nytt och det har precis börjat.
Jag läser om Gabrielle Roth och De fem rytmerna, jag läser om Rituell dans, Soldans, Heliga danser… jag söker på utbildningar och känner in. Men det som verkar vilja fram i mig är inte dessa danser, det är en egen dans som kommer inifrån och ut, eller kanske uppefrån och ner. Vad vet jag. Dansutbildningen är för mig spirituell (och privat) och den kommer genom det meditativa tillståndet.
Jag tror faktiskt inte att jag ska gå någon dansutbildning, iallafall inte nu. Jag ska förmedla min Souldance ändå. För vem kan utbilda mig i något som är självupplevt och kanaliserat. Det här är något annat. Ja, det är rörelse till musik, det är frigörande, lätt och djupt. Det är kanske trans för många och en del andra lugnt och stilla. Det är säkert som så många andra dansklasser, men för mig är det egentligen inte dans, det är en energi. Vi är energi. Det här är en rörelse för att frigöra oss själva, släppa spänningar och öppna upp dörren till vår själ. Släppa oss själva fria – Soulrelease!
♥ ♥ ♥
Och jag tror faktiskt det är många med mig som känt sig klumpiga på dansgolvet eller i danssalen om man väl vågat sig dit. Det är just därför jag vill förmedla Souldance, för jag vet hur skrämmande det kan vara när musiken drar igång och alla ställer upp, gör sig redo och börjar sin koreografi. Snubblande fötter. Dans i otakt. Speglar som avslöjar.
Det här är något annat. Det här är en kärlekshyllning till dig själv. Det här är en gåva till din kropp. Det är inte dans, det är rörelse. Om du som jag tror att rörelsen, den kärleksfulla, släpper spänningar, låsningar och i vissa fall smärtor. Om du tror att kroppen kan hela dessa själv i mångt och mycket om den får möjlighet att göra det, utan tankens inblandning, bara i från att öppna ett flöde. Rörelsen kanske vill skaka, svaja, hoppa, snurra, rulla, sväva… energin vet själv hur den gör sig fri och expanderar, bara vi låter den få komma fram. Vi öppnar hjärtat, vi öppnar dörren och vi säger välkommen ut.
Och sanningen är den att du behöver inte mig och mina kommande Souldance-klasser, du kan börja precis just nu. Dra igång din Spotify-lista eller Ipod och släpp dig själv fri!
Min resa har varit från Jazzdans och Aerobics vidare till AfroPowerDance och Yoga. Och nu öppnar jag upp ännu en dörr, det började med frigörande yoga, Yogarelease, som flödade vidare till dansen i Vajra Paatran och nu är jag tillbaka till Kristendomen och finner inspiration där men även inom andra kulturer såklart och gärna från vår egna, samernas dans. Jag har ingen aning om vart dansen kommer att föra mig, men jag har lovat mig själv att bli förförd. Själen ska få komma till uttryck genom mina rörelser både hemma på köksgolvet och arrangerade dansklasser. Jag tror verkligen att dansen öppnar upp mig själv, för mitt sanna jag. Den visar en väg till källan, alltet, Gud inom mig.
Igår tankade jag ner härlig skön musik från Spirit Voyage och vi svängde loss för fullt på köksgolvet jag och tjejerna. Tänk vad naturligt det är för de små att röra sig, de vet att komma i kontakt med sin själ.
Dans har varit en del av många ursprungsfolks kulturer och religioner under årtusenden. Från Siouxindianernas spökdansare till Umbanda-kultens transdansare och de sufiska dansande dervischerna, har dans använts som ett sätt att gå in i ett annat slags medvetenhet och därigenom sätta sig i kontakt med den djupa mystik som Gud representerar.
Källa: Svenska Kyrkan
Soldansen var ett stort evenemang. Någon gång under sommarmånaderna samlades alla band och klaner, och en stor Solhydda byggdes efter vissa regler och ritualer. Man genomförde olika ritualer, man dansade, man bad till Skaparen – och hälsade sommaren och buffeljakten välkommen. Vissa krigare genomförde sina löften till Skaparen genom att föra trästickor under bröstmuskulaturen, binda långa skinnremmar från dessa trästickor till hyddans mittstolpe – och sedan dansa i timmar, till dess man slet sig loss eller svimmade. Dessa riter var heliga för indianen, och de kunde aldrig förstå varför den vite mannen blev sådan motståndare till Soldansen, att den faktiskt förbjöds. Den vite mannen ansåg att indianerna hädade genom att, som de uppfattade det, tillbedja Solen. Indianerna själva uppfattade Soldansen som dygn av glädje, hopp och tacksamhet. Man tackade för hjälpen man fått under det gångna året, och man bad om ytterligare stöd från Skaparen för det kommande året.
Det fanns också tid till annat under Soldansen. Släkter träffades, presenter utväxlades, de fattiga mottog gåvor, småbarnen fick sina öron håltagna, krigare som förtjänat ett nytt namn mottog detta av stammens ledare osv.
Och när Soldansen var över, återvände varje band/klan till sitt område, övertygade om att man gjort allt man kunnat för att tacka Skaparen och för att få ett lyckosamt kommande år.
Källa: Nord Amerikas indianer
Med hjälp av dansen, jojken och trumman tar oss Ola Stinnerbom tillbaka i tiden och visar har förfädernas uråldriga riter och extatiska danser kan ha sett ut.
Ola Stinnerbom med gäster, vill levandegöra samernas förlorade danstradition. Inte i historisk mening utan i en modern nyskapande stil.
– Varför skulle samerna vara den enda urbefolkning i världen utan danstradition? undrade Ola Stinnerbom, koreograf och dansare med samiskt ursprung. Tillsammans med kulturvetaren och skribenten Birgitta Stålnert driver de projektet Den försvunna samiska dansen. Deras forskning visar att det verkligen har funnits en samisk danstradition.
– Visst dansade samernas förfäder, säger Ola. Titta bara på hällristningarna i norska Alta. Där finns massor med scener som visar dans och rituella ceremonier, så nog har samernas förfäder dansat.
Läs mer: Kompani Nomad
Källa: Kompani Nomad