Artiklar med etiketten ‘Sportys Lekland’
Högt och lågt
Ena stunden sjönk jag ner i ett färgrikt bollhav med Izabelle och nästa studsade jag högt med Maya på studsmattan. Oscar hann jag knappt ifatt där han klättrade som en apa i lekborgen och sprang runt och lekte kull med de andra barnen. Jag fick inte ens med honom på bild. Det blev några intensiva och härliga timmar på Sportys.
Eftermiddagen hoppade jag in i bilen och drog till Långshyttan för ett möte med Prema Ram Ananda. Nogge tror väl än en gång att jag fått fnatt men när hjärtat kallar mig till något eller någon så är det bara för mig att ge mig hän. Jag kommer väl aldrig att förstå allting som händer och tur är väl det, jag försöker bara hålla mig kvar på tåget och åka med. Åka i tillit till att jag förs dit jag ska.
Så vi möttes några timmar jag och ryska Prema Ram Ananda som bott några år i Indien. Vi sitter där på en pizzeria i Långshyttan, bakom honom går storbildsteven med en fotbollsmatch och då och då strosar någon kund in och hämtar pizza eller kebab, där sitter vi och pratar andlighet, yoga och upplysning som den självklara saken i hela världen.
Nu har jag bestämt mig för att kalla samman en första grupp för en intensivkurs i Vajra Paatra, mer information kommer inom kort.
Om Shanti
Inte som jag tänkt
Dagen började så bra… tänkte jag inleda med och syfta till vårt besök på Sportys Lekland, men faktum är att de öppnade först kl 11.00 så då hade nästa 6 timmar förflutit av vår dag redan. Men vi hängde såklart på låset med alla andra en höstlovstisdag. De stora barnen härjade runt både högt och lågt och verkade tycka det var minst lika roligt att leka på småbarnsavdelningen med Izabelle som allt det andra. Och Izabelle vart helt stum av all aktivitet och alla barn som svischade förbi hela tiden, kändes konstigt att se henne iakttagande, tyst och belåten, hehe, hon är minst sagt en aktiv och talför krabat annars.
Tyvärr slutade besöket inte så bra, för efter lunchen (åt en sallad där) så fick jag världens magont och kände att jag ville vara nära en toalett, helst min egen. Så jag packade in alla tre barnen i bilen och dundrade hemåt, tacksam för varje kilometer som vi passerade utan att jag behövde stanna och kräkas, puh, då det kändes som det var bra nära hela tiden.
Sen blev jag liggandes på soffan hela eftermiddagen med Izabelle som satt nöjd intill och tuggade på tevedosan, de andra barnen lekte glatt därute… det visade sig sen att de hade bara så där kommit på att de skulle tvätta min bil, farstutrappen och gruset med vattenslangen – så de var alldeles dyblöta när de kom in.
Och då blev det bråttom, för Nogge som fick ta all marktjänst när han kom hem, jag låg ju fortfarande på soffan med knip och Maya skulle på sista ridningen. Och den härliga avslutningen som jag och hon sett framemot fick hon åka på själv. Ja, inte helt själv såklart, vännen Cattis och hennes dotter Wilma förbarmade sig över Maya.
Alla dagar blir inte som man tänkt, de flesta blir oftast bättre och andra kan bli så här…