Artiklar med etiketten ‘Tomten’
Närvaro
Valde att tillbringa resten av helgen soft och stilla, igår var vi på julmarknad i Rättvik och strosade runt. Hyrde sen en film till kvällen och kurade tillsammans i soffan. Stillhet och närvaro känns viktigt, att låta allt falla på plats i sin egen takt. Bara vara…
Idag blev det en varm soulsisterdate och på eftermiddagen fann vi Tomten i Gagnef och barnen fick lämna in sina önskelistor, även Izabelle såklart men hon ville prompt inte vara med på bild, ”Om inte!” som hon säger.
Med de nära…
Tanken har levt med ett längre tag, tanken att förnya våra löften. Vi har gått igenom en hel del prövningar tillsammans jag och Nogge och jag tackar för vi alltid lyckats finna en strimma ljus även de stunder då det varit som mörkast. Det kändes naturligt och rätt, precis just nu, att befästa något nytt. Se hur kärleken kittat ihop oss även då vi varit säkra på att allt krackelerar. Det var 11 år sedan vi gifte oss i Torsångs Kyrka och nu ville vi manifestera något djupare… eller kanske högre. Den nya tiden börjar inom oss alla och vi ser väldigt stora förändringar i varandra. Kändes rätt att inleda The Golden Age med kärleken till oss själva och vårt liv, vår familj.
Inom Oneness så är relationen till oss själva, våra föräldrar, våra barn och vår respektive de viktigaste. När de relationerna är goda så speglar det alla relationer i våra liv. Oneness har även inspirerat mig att låta min far förnya dessa löften åt oss och välsigna vårt äktenskap och vår familj med kärlek, trygghet, lycka, hälsa och god ekonomi.
Idag, fredag den 21 december 2012 så gjorde han just detta och han läste även upp ett vackert tal till oss. Det var vi i familjen och min mor och far i Kapellet på Stiftsgården i Rättvik. Det var ingen formell ceremoni, den var för oss. Den var för Oneness, enhet i vår familj.
Här kommer några bilder från dagen som efter lunch på Stiftsgården och besök vid Siljans strand fortsatte uppe hos Tomten på Tomteland.
Önskedag
Barnen har gått om varandra med sina förkylningar och idag är Oscar hemma och kurerar sig. Inte för att han verkar särskilt sjuk nå längre, värre är det med Izabelle som har ögoninflammation och feber, men jag tycker det känns rätt i hjärtat att låta han vara hemma och vila en dag extra utan att behöva ifrågasätta hans önskan. Jag har förmånen att vara hemma med barnen och tar till vara på tillfällen som ges. Värre var det inom mig förr när jag tyckte mig behöva jobba och alltid var kluven i inre konflikt med just sådana här beslut… som jag sällan då tog med mammahjärtat utan tyvärr mer med business-sinnet. Puh, vilken tur att jag styrt om skutan och funnit en annan landremsa att agera ifrån. Härifrån Solduva känns valet rätt och lätt såna här dagar och jag skäms för hur jag förr var. Men egentligen vet jag bättre än att skämmas, jag var så då, det är inget jag kan ändra på, jag accepterar den vägen jag behövde gå – den tog mig i allafall hit jag är idag. Tacksam över det.
Medans lill-trollet sov middag så skrev vi våra önskningar. Oscar bläddrade i BR-katalogen och fyllde sin lista till Tomten. Och jag gjorde i ordningen en fin skrivbok, som Linda på Djura Bokbinderi tillverkat (hett julklappstips förresten), som jag nu tänker använda som en bönebok, där jag skriver ner mina böner. Vi fick rådet i Indien att göra en bok just för våra böner, skriva datum, tid och lite kort om bönen (önskan) och sedan lämna utrymme för att skriva tacksamhet och datum när den uppfyllts.
Efteråt tog jag mina böner med mig och gjorde en OM (Oneness Meditation) vid nätet. Kraftfullt och vackert som alltid. Nu ska vi väcka Izabelle och åka för att hämta vår lunchbeställning på SushiLovers… en dag i min och Oscars smak ❤
Riktiga tomten
Jag älskar verkligen den här dagen, dan för dopparedan… och idag har vi verkligen tagit den till vara och fyllt den med massa mys. Vi har kokat knäck och klätt granen och bjudit med mina föräldrar på julbuffé och så det bästa av allt – tomten gjorde ett tidigt besök till oss på Solduva och lämnade över en säck med klappar till barnen. De vart allt bra chockade när tomten traskade upp på gården och knackade på, och att det var den riktiga tomten och ingen utklädd ’vanlig’ människa kunde de konstatera sedan både jag och Maya fått dra honom i skägget.
Gud, vilken mammalycka att se deras miner och höra deras bubblande prat efteråt. Tänk att de fick vara ’barn’ en jul till. Sååå lycklig. Sååå tacksam. Jag Älskar julen!