Det spirar
Jag har suttit med datorn i knät ett tag, försökt samla mig för ett blogginlägg. Det bara virvlar och spirar. Jag känner mig helt balanserad i kroppen, mår verkligen jättebra, och har nyss haft en ljuv yogaklass. Så lugn känner jag mig men som om något är pånyttfött eller nykläckt eller nyutslaget – någonting är på gång och det är det jag inte riktigt kan fånga in till ett blogginlägg. Jag har inte grepp om det ännu, det är för ogreppbart, eteriskt och bubblande. Helt fantastiskt med andra ord, som att sitta i en hackande bergodalbanevagn på väg upp för första backen.
Ja, jag får helt enkelt återkomma med rapport längs den hissnande färden, just nu vet jag inte alls vart det bär – men att jag är satt i rullning är det ingen tvekan om.