Arbetat mig inåt
Nog för att jag har kvar min personlighet, både de sidor jag gärna gömmer och de jag med glädje speglar mig i. I am there! Men jag ser på mig själv på annat vis sedan jag började se djupare och innerligare – med Oneness som hjälp. Jag är kvar men mycket är förändrat.
En sådan här helg då jag är ensam med barnen under 4 dygn och helgen inleds med hockeyträning under fredagkvällen för att övergå till tidig bortamatch (hockey) på lördagmorgon och även en tidig bortamatch (handboll) på söndag skulle jag har total kvidit av förut. Helt styrd över vad jag tyckte om och inte tyckte om försökte jag manövrera livet och människorna i min närhet. Jag var övertygad om att jag inte gillade vissa saker, människor, sporter, upplevelser, maträtter… jag hade åsikter om precis allt. Och för att strula till upplevelsen av livet ännu mer så gjorde jag mycket, väldigt mycket för att försöka kontrollera allt detta också, så att det i bästa möjliga mån skulle passa in i min personliga tycka-om-barrometer. Ville manipulera det mesta så att det skulle bli mera uthärdligt än outhärdligt för mitt lilla sinne (ego).
Då, förstås helt omedveten om mitt missnöje med det mesta, mitt tyckande och tänkande. Omedveten på så vis att jag givetvis rättfärdigade det.
Då, fast besluten om vad som skänkte lycka och vad som gav olycka. Vad som spred glädje och vad som kom med sorg. Vad som var gott och vad som var ont.
Livet är detsamma men med inre arbete har jag skiftat om. Jag finner glädje i det mesta… snart säkert allt. Jag vet att livet ska bringa glädje och om jag inte upplever glädje så har jag nu medvetenhet om att jag är fångad i min egen tankefälla, inget annat. Livet är gott. Och livet är glatt. I annat fall påminner jag mig om att jag förslitit mig med tankarna igen och återgår till att uppleva nuet – i nuet finns lyckan. Och känner jag den inte så vet jag att jag inte letat (stannat) tillräckligt djupt inom mig. För det handlar inte om avstånd det handlar om centrering.