2018-03-12
Hur lär jag mig själv att tycka om mig själv egentligen, vad betyder det och hur gör man?
Jag har svårt att börja tänka kärleksfulla tankar om min person och än svårare att ställa mig framför spegeln uttala positiva meningar om kroppen. Det känns bara konstigt och fake.
Men en väg jag funnit är att bygga tillit och respekt istället, det är något jag kan förmå ge kroppen. När jag väljer att vara närvarande och lyhörd till min kropp så hör jag henne tala. Jag öppnar mig för den inre kommunikationen och hör hur hon mår, vart hon vill gå, vad hon vill äta och när hon vill sova. Och ju mer jag lyssnar desto mer förstår jag henne. Jag inser att hon bär en djupare visdom och jag börjar förstå att om jag lär känna henne mer så finner jag vägen jag så länge letat efter – min livsväg. Hon är inte bara min kropp, hon är min guide och min guru. I henne är jag i kontakt med mitt högre jag – min gudomlighet.
Och jag lär mig att självkärlek handlar mindre om spegelbilden och mer om tillit, respekt, förundran och förtroende. Jag återskapar förtroende för min egen kropp och genom henne även min själ(v).
2018-03-10
Vet inte ens när jag började mitt missnöje mot kroppen. Minns en tid ville gå ner 3 kg för att ”må bra”, sedan 5 kg för att ”trivas i min bikini”, och sedan 7 kg … alltid en strävan mot en siffra på vågen eller storlek på kläderna. För vad? Vad var det jag skulle göra sedan då jag uppnått resultatet?
Jo, då skulle jag bada med barnen om sommaren, då skulle jag köpa mig en snygg bikini, eller de där snygga jeansen, då skulle jag gå på sommarfest, strosa på festival … då skulle jag vara glad och njuta av mitt liv.
Så alltså inte nog med missnöjet till vikten, jag beskyllde även kroppen för att beröva mig glädjen och livet. Jag höll den skyldig till att livets dagar föll mig ur händerna en efter en.
Någon skrev en kommentar till mig att övervikt alltid är en fiende för att den belastar organen, och med friska organ så lever vi längre (typ) – men problemet var inte min livslängd, problemet var alla dagar jag inte levt. Alla dagar jag vaknar i fortsatt väntan på livet. Problemet var aldrig kroppen, problemet var min syn på min kropp. Problemet var att jag inte förstod att livsglädjen finns inom mig och har ingenting med kroppens utseende att göra.
Låt inga fler dagar eller somrar passera i väntan på den perfekta kroppen, den dagen kommer aldrig, för det första för att ingen kropp är perfekt och för det andra för att du redan är fullkomlig som du är.
2018-03-06
Det var länge jag såg övervikt som något jag måste bekämpa, springa av mig i elljusspåret eller hantera med periodisk fasta. Och när jag såg övervikt som ett hot mot mig själv, mitt välmående och mina mål så skapades en fientlighet till den egna kroppen – hur kunde den svika mig så?! Jag ville ju vara vacker och njuta av min kropp och mitt liv. Kroppen var alltså emot mig, maten likaså och min egen lathet förstörde för mig.
Men så läste jag texter av förebilder och författare som Louise L Hay och Lise Bourbeau och de skrev att övervikt var lika med skydd. Och jag såg tillbaka i livet när övervikten började krypa upp på mig och insåg att det var år då jag genomgick (genomled) mycket smärta. Det var den tiden min mamma dog och det krisade hemma och livet tycktes hårt även utanför.
Det var precis då något förändrades, jag som varit vegetarian några år beställde plötsligt en kebabtallrik, köpte cola light och började äta godis igen. Och ju mer jag föll ur mina egenkonstruerade ”hälsoplaner”, ju mer dömde jag mig själv och ju mer led jag, både av allt som pågick runt omkring mig men också av att jag tyckte jag själv och kroppen svek mig.
När jag istället tänker på övervikt som skydd, så förstår jag mycket väl varför kroppen byggde bo runt omkring mig. Det var av ren välvilja, den visste mer än jag vilket lidande jag upplevde, den förstod min utsatthet och förstod min känsla av att vara vilsen och ensam. Den gav mig skydd. Den höll mig, den boade om mig och ville säga att jag håller dig, jag är med dig, jag tar hand om dig och överger dig aldrig.
Kroppen är en evig vän och jag blir ledsen när jag läser det jag nyss skrivit, för jag inser hur länge och hur mycket jag sett den som ett hot och min fiende – när den egentligen alltid varit min bästa vän. Och alltid haft goda intentioner och velat mig så väl.
Och jag uttalar en ny affirmation;
I am protected by spirit
not by weight.
2018-03-04
Att ha förtroende för någon är att vara trygg med denne, jag känner tillit och trygghet till personen. Jag vet att den vill mig väl, vissa gånger stödjer mig och andra gånger speglar mig i sådant jag inte kan se själv. Jag litar på dess åsikter och är förtrolig med hur jag lyssnar och talar till hen.
Jag tänker att självförtroende är detsamma, men nu har jag utvecklat ett förtroenden till mig själv. Jag är trygg med min egen person, har respekt och tillit till mig själv. Är förtrolig med mitt sällskap. Och oavsett vad som händer så kan jag alltid vända hem till mig själv och finna trygghet.
Och så nästa nivå … hem i mig själv är just att vara närvarande i min kropp. Att jag har ett förhållande till min kropp som är byggd på förtroende. Jag litar på dess omdöme och respekterar hur den mår. Jag känner mig tillförlitlig med att den vill mig väl. Jag lyssnar och rådger med den inför viktiga beslut i livet. Men även lyssnar och känner in under vardagen, vad den vill äta, när den vill sova och röra på sig.
När jag har ett gott förtroende till mitt eget själv och min kropp, då inser jag att allt jag behöver finns inom mig och min närmsta vän, rådgivare och guru är inom mig. Jag är trygg och vägledd.
2018-03-04
Jag tror vi tänker för mycket på våra kroppar som objekt, som något som ska vara perfekt inför åskådning. Både vår egen beskådan och andras. Men som objekt förlorar vi alltid mot någon längre, kortare, ljusare, mörkare, smalare, fit’are, coolare, yngre ….som objekt hamnar vi i jämförelse. Och jämförelsen leder till en jakt, jakten upp på prispallen.
Jag frågade mig vad jag sökte med min kroppskontroll, med träningspass och dieter? Jag frågade mig vad jag skulle känna när jag kom i den mindre storleken på plaggen eller när magen blev platt. Vad var det egentligen jag vill känna?
Svaret var att jag ville känna mig snygg, härlig och belåten. Jag ville njuta av min kropp och livet.
Och jag kom på att jag inte alls behövde uppnå något fysiskt ideal för detta. Tvärtom så förstod jag att känslan av att vara snygg och härlig kommer ur min förnöjsamhet i mig själv – som jag är. Belåtenheten är just att vara belåten med mig själv. Inte sen, om eller när … utan nu. Jag kan njuta av min kropp redan idag och välja att känna mig både härlig och vacker.
2018-03-03
Så många gånger jag låtit någon annan kommentera min kropp eller än värre låtit orden definiera mig. Tex hockeypappan som sa att jag var mullig eller kollegan som efter en semester sa att jag lagt på mig.
På en sekund förlorade jag min kraft, skrattade nervöst, böjde ner nacken och fylldes av skam. Skammen har byggts på både av andras kommentarer och blickar och mina egna negativa tankar.
Jag har tänkt att om (eller när) det händer igen att någon kommenterar min kropp nedlåtande så ska jag finna mig snabbt och säga: Kommenterade du just min kropp? Vem har gett dig rätten att göra det? Hur skulle det kännas om jag sa något nedlåtande om ditt utseende? Min kropp är min och jag ger ingen rätt att tala illa om den.
Och en påminnelse till dig som läser; Det är inget fel på din kropp. Tvärtom är den helt makalöst fantastisk och underbar. Och utseendet på den ska ingen döma, varken du själv eller någon annan. Din kropp är perfekt som den är. Och kom ihåg att du är vacker!
2018-03-02
Bless your beauty
Mitt Instagramkonto nischar sig med inlägg som ser det vackra i livet, ser det vackra i mig själv och ser det vackra i dig.
För mig är livet en gåva att njuta av, och vi är själar som valt att uppleva ett mänskligt liv genom våra kroppar. Kroppen är själens boning detta jordeliv och att hylla den egna kroppen är detsamma som att hylla livet och hylla det gudomliga.
Jag har föraktat, fördömt och förtalat min kropp genom årtionden. Jag trodde kärleken till min egen kropp skulle komma genom att tämja den med strikta regler. Jag trodde skönheten i min kropp skulle speglas när jag nått mina yttre målsättningar. Jag trodde vägen till min glädje och frid fann att finna utanför mig själv.
Min visdom har fört mig hem igen, i min egen boning finns alla svar och min trygghet. Och när jag är centrerad i min egen kropp så ser jag min egen skönhet – och än härligare, jag känner den.
Med mitt Instagramkonto vill påminna dig om att du är vacker, att kroppen är god och att du kan skapa det liv du önskar.
Bless your beauty. Bless your body. Bless your life.
You are divine.
2018-01-04
Har tappat lite av mitt ”älska min kropp”-flow den sista tiden och inte har det hjälpt att kläderna sitter stramare efter julen heller. Jag märkte att gamla tankar om vad som är rätt och fel att äta började ljuda mitt inre och att kontrollen ville smyga sig på igen – matkontrollen. Kontrollera genom att äta LCHF, Paleo eller 5:2. Men som tur var klingar inget av detta sant i mig (nå längre). Så jag gjorde det jag brukar göra när jag är förvirrad och/eller rädd – jag ber om vägledning. Ber om hjälp.
Och jag fick hjälp snabbt, jag såg en delad text på Facebook och när jag läste den så föll poletten ner. Jag trodde jag hade släppt kontrollen när jag slutade se efter eller äta efter sk dieter och kostråd. Men icke. Kontrollen hade jag kvar, även om den inte hade utlopp runt kosten. Den låg snarare som ett elektriskt fält i min kropp. Jag kände den. Och den var högst närvarande.
Motsatsen till kontroll är tillit, har jag inpräntat sedan allt arbete med mitt medberoende. Så om jag inte ska kontrollera min kropp så behöver jag känna tillit till den. Kroppen är den jag ska lita på helt enkelt.
Och det betyder för mig att lyssna på vad den vill äta, när den vill äta, när den är mätt. Hur och när den vill röra sig, och förstå när den behöver sin vila och sin sömn. Kroppen vet hur den ska läka och kroppen vet vad den behöver äta. Ps kroppens behov är något helt annat än sinnets begär.
Så vad har kroppen kommunicerat nu de senaste dagarna när jag väl har lyssnat? Jo, att den vill ha ingefära, massor av ingefära, den vill ha selleri, äpplen, äpplen, äpplen och sallad, gurka och vatten. Jag vet, det låter så trååååkigt, men det har hänt nått – nu smakar det gudomlig gott! Tro mig, det smakar som det aldrig smakat förut.
Så jag hoppas med detta inlägg att inspirera dig att ta bättre kontakt med din kropp, lyssna till den och framför allt lita på den. Den vill dig väl.
It´s not about controlling the body, it’s all about trust. Trusting the body.
Your body is pure consciousness. Pure wisdom.
Let your body be your guru.
2018-01-04
Yogan har varit en del i mitt liv under 16 år och jag har yogan att tacka för så oerhört mycket. Den skänker mig lugn, vägleder i beslut, visar vägen, leder mig till skratt, hälsa och vänskap.
För mig är inte yogan vare sig akrobatisk eller krävande även om den var det till en början, numer är yogan ett sätt att vara nära mig själv. Värna om mig själv, min kropp och min livsväg.
Under vårens yogaklasser kommer vi att välja ut en intention som följer oss under våren och vi kommer att ta hjälp av chakrayoga, yinyoga, samayoga, kundaliniyoga och meditation för att leda oss mot det vi önskar.
Yogan är enkel, så även du som är helt nybörjare kan delta.
För mig är inte yogan syftet, yogan är ett verktyg som leder oss mot oss själva och det liv vi vill leva ❤
Det finns ett fåtal platser kvar till vårens yogaklasser.
FALUN
Måndagar kl 18.00-19.15, start 29 jan.
Konstmästargården, Falu Gruva.
BORLÄNGE
Torsdagar kl 18.00-19.15, start feb.
Kulturhuset Svanen.
Namaste Savita ॐ
2017-12-28
Välkommen till vårens yogaklasser
FALUN
Måndagar 18.00-19.15 (terminsstart 29/1)
Konstmästargården, Falu Gruva.
BORLÄNGE
Torsdagar 18.00-19.15 (terminsstart 1/2)
Kulturhuset Svanen
Terminen är 13 ggr, kostnad 1 700 kr
Varav 500 kr anmälningsavgift. Anmälan mail@savitanorgren.se 070-5592950
För mer information – länk.
Namaste ॐ
Sida 9 av 483« Första«...910...2030...»Sista »