Bubbel bubbel

2013-01-02

Känner mig som en skakad champangeflaska på nyårsafton där korken precis har flugit mot stjärnhimlen, det bubblar ord ur mig och inspirationen bara flödar.

Med det otroliga stödet av min kära make så har jag lyckats skriva flera timmar i eftermiddag. Jag satt på sängen och skrev och skrev, ibland i sällskap av barnen men oftast ensam. Oscar var till och med upp och frågade mig om jag ville ha fruktsallad, sen skuttade han nerför trappen och började beskära och kom stolt upp men en skål efter en stund. Vilken lycka!

Vet inte vad det ska ta vägen, känns lite läskigt när jag läser det jag skrivit. Vet att man inte ska läsa det man nyss skrivit, det står i alla skrivarböcker som de ’riktiga’ författarna har skrivit. Där står det också att man helst ska skämmas lite över texten, känna sig lite avskalad och naken. Det gör jag nu, känner mig blottad, fast ingen läst. Pirrar i magen, som om jag luktat på den där champangekorken i alla fall.