Dag i solen
Regnet drog precis förbi innan vi klev ur bilen och kylan fick oss att dra koftan tätare mot kroppen. Lagom tills vi gått de hundra metrarna mot Vattenlandet för att ställa ifrån oss badväskan så sprack det upp. Solen började stråla och vi att värmas. Det blev en härlig dag på Furuviksparken med mycket bad och tivoli och lite mindre av djuren. Vi avslutade med en fika nere vid äventyrsön och fick andas havsluft och springa på klipporna.
Maya drog sig ofta nära mig, tog min hand. Och mina ögon tåras av sådana stunder när jag känner att vi kommer nära. Vi gick hand i hand mest hela tiden. Fast vi är med Anja och hennes storasyster och mamma så kommer jag och Maya varann närmare. Och det är så fint att få (ta sig) dessa stunder. Jag kan känna mig kluven många gånger som trebarnsmamma, armarna, orden, närvaron räcker inte alltid till när de behövs på flera håll samtidigt. Sådana gånger smärtar mitt hjärta, när jag känner att jag inte lyckas finnas till mentalt och känslomässigt. Den här resan fyller mig med välmod. Jag mår så gott av att få omsluta henne med mina armar, lyssna till henne och se henne. Det är inte lätt alla gånger att vara mellanbarn.
Snigelmammelycka
Och så känns det extragott i själen när Nogge skickar små videos av Izabelle som dansar på flygfältet och när Oscar spelar fotboll med hopparna. Och när vi rings och jag hör på deras röster att de har det ’där extra tillsammans’ de med.