Fastedag
Jag har aldrig lyckats fasta förut, enbart snubblat på startlinjen. Fallit för begäret att tugga någonting, vad som helst ostskiva, frökex, banan, halstabletter… och så har jag varit igång igen i gamla gängor och ätit som jag brukar äta alla andra dagar.
Men nu gör jag det igen, ger mig in i fastan. Fast bara för en dag… eller åtminstone till kvällen. Jag tror på fastan, jag tror på att vila en dag, låta kroppen få vila på insidan. Jag tror givetvis på reningen och energihöjningen jag förväntas känna. Att medveten fasta då och då ökar min hälsa och mitt välmående är jag säker på. Och att det även ökar min intuitiva känsla och själsliga närvaro.
Jag har inte köpt mig något fastepaket, utan satsar på rena juicer, färska frukter och gröna grönsaker som jag kör i min NutriBullet. De vitaliserande drinkarna dricker jag till frukost, lunch, middag däremellan dricker jag vatten och silverthé. Lyxar till det med någon kopp Yogithé (lakrits) när suget är som störst.
Just nu (när jag skriver inlägget) så har det gått 12 timmar sedan jag åt (tuggade) sist. Huvudvärken ligger tät, tänker att det är nog inte så mycket kroppen som skriker efter något just nu mer än mer vatten isåfall men mest troligt är det så att sinnet spökar och försöker häva mitt stundande energipåslag med huvudvärk i ett hopp om att jag ska ge vika och falla tillbaka i gamla mönster igen.
För mig är det så tydligt att kroppen har inga som helst problem med detta, känner jag efter riktigt noga så märker jag att den njuter och vitaliseras. Jag förstår väl vart motståndet ligger, det är i sinnet (egot) som inget annat önskar än att hålla mig fången i det gamla, vad det än må vara.
Jag har lärt mig nu efter alla dessa år i min inre resa att ju större kaos och uppror i sinnet desto själsligare väg har jag styrt in på. Så jag fortsätter, om så bara för en dag…