Inget nystan
När Izabelle sov under förmiddagen så satte jag mig för att meditera. Meditationerna är oerhört starka sedan jag började med deeksha och OM (Oneness Meditationer) i somras. Jag finner tillståndet av själslig närvaro så gott som omgående när jag sätter mig, den närvaron där det är tyst, stilla och vilsamt.
Jag hann knappt sätta mig tillrätta och sluta ögonen så började det komma ord och meningar till mig, ord till min bok. Mitt sinne hann tänka; men ahhhhh inte nu, jag ska ju meditera! Innan jag förstod att det var just eftersom jag mediterade orden började flöda. Det var ju givetvis inget problem, det var själsligt väglett, det var en gåva. Och jag skyndade mig på med datorn och texten i boken bara flödade fram. Så tacksam!
Det är det här som händer när vi går bortom vårt begränsade tillstånd, det som sinnet matar oss med och som vi så villigt stoppar i oss och istället ägnar vår uppmärksamhet, energi och närvaro till att möta det högre medvetandet, själen. Och det är hur enkelt som helst (faktiskt), det är egentligen det naturligaste sättet för oss att leva i samklang med själen. Men vi är många som trasslat in oss i tankarnas och sinnets sfär och knutit fast oss själva där.
Oneness har hjälpt mig att lösa upp knutarna och öppna mig för flödet igen, det vill säga närvaron med själen. Inom är allt ändrat, det tilltrasslade-tanke-konflikt-livrädda-nystanet är borta, det är vårstädat och vädrat, det är fridfullt och rent, dörren är öppen och själen har klivit in…