Känslor
Känt mig oemotståndlig, glad, strålande, ensam, liten, orolig, arg, livfull, energisk, trött, uppgiven, målmedveten, tillfreds, lugn… och massa mer, bara under denna dag. Men jag landar i tacksamhet över insikten jag getts någonstans längs livsvägen att allt detta inte är jag. Det är frihet för mig, fri bortom alla dessa känslor. Låter dem komma och gå som väderomslag. Som aprilvädret. Inget mer än så. Bara massa känslor som känns. Varför hänga upp sig vid en känsla eller några få, inom det korta loppet så har de ändå förbytts. Känslorna är ett evinnerligt kretslopp, loopar om och om igen. Jag mår som allra bäst när jag låter känslorna kännas inom mig som de är, låter de komma, kännas och lämna, komma, kännas och lämna, komma, kännas, lämna… det är så de är, de rör sig. Och jag kan faktiskt uppleva friheten den stunden jag låter känslor vara känslor och jag vara jag. Jag är inte mina känslor.