Snigeldag

Jag hör tvekan i rösten hos några nära när de undrar, men hur har du det egentligen? Hur mår du av att vara hemma så mycket? De minns mitt gamla jag, det som jag också så väl känns vid. Den gamla Sofia som alltid fyllde dagarna med något och allt där emellan, om det så vore att skura toaletten, sorterar tidningar, åka iväg över en weekend, shoppa, träna, powerwalká mm mm. Alltid något att göra, inte en minut till paus om det inte vore för att svepa en kaffekopp utan att riskera att sulla på kläderna mitt i språnget.

Inte på år jag lunkat på så stilla som jag gör nu. Igår var en Snigeldag i dess rätta benämning, jag tog inte många knop förutom då jag masade lite liv i mig för måltider och annat. Jag var inte loj och apatisk, jag kände mig bara otroligt närvarande och i nuet och tänkte att eftersom det kändes så fantastiskt skönt så stannade jag kvar där.

Jag var med barnen i ett lugn samtidigt som jag fick fart och jagade Maya runt runt i huset glatt påhejad av Izabelle, vi hade oss en mysig tjejkväll bara vi tre medans grabbarna åkte på match. Maya pysslade om sin lillasyster och matade henne med gröt. De badade med barbies och skrattade högt, hela badrummet såg ut som ett sjöslag och jag behöll mitt lugn. Jag njöt av stunden, deras glädje och min lycka att vara mamma.

Sniglarnas budskap har klistrat sig fast djupare än i tanken, jag börjar känna en annan sorts mening med livet.

Livet är så magiskt, så fint!

Snigelmammelycka 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *