Soulwalk
Det har gått några månader nu, då jag varje kväll sagt till Nogge att i morgonbitti går jag ut och går innan du åker till jobbet. Och varenda morgon har jag vaknat vid fem, kisat på klockan och slumrat om. Minns hur det var förr, då jag så gott som varje morgon knatade iväg innan familjen vaknat, men det var några år sedan jag var i mitt walkflow.
Men så plötsligt infinner sig någon energi så i söndagskväll lägger jag till och med iordning kläderna, så det skulle vara att bara hoppa i och ge sig iväg på måndagsmorgon… men inte då, jag låg kvar.
Och så äntligen händer det, jag trotsar sinnets morgongegga som säger ligg kvar och lyssnar in kroppens sprittande energi och ger mig iväg, både igår morse och idag.
Det är ju så härligt med morgonpromenader, eller gryningspromenader är det väl snarare för mig, det är bara jag och de vilda djuren som tycks vakna där vid fem. Om någon månad vaknar solen också.
Jag använder promenaderna till att prata med Gud. Ja, jag pratar högt och med mig själv, det gudomliga inom, det gudomliga i Livet – den djupa källan. Jag pratar och fyller mig med positiva tankar och känslor vartefter stegen slingrar sig fram. Det gör mig gott, vitaliserar kroppen, tystnar sinnet och får själen att sjunga. Love it!
Walk and talk with God
Förutom att promenaderna väcks till liv så har jag också blivit smått förtjust i Tabataträning, bara 4 min lång.