Städa, allra helst på torsdag, allra senast på fredag, städdoft i huset, undanplockat, ljusen tända, maten uppdukad och barnen fromma och glad. Det var min livförsäkring om en lugn och mysig fredag eller i bästa fall hel helg. Jag behövde min försäkran, min att-göra-lista att pricka av för att komma till ro. Allt behövde klaffa, helst i ordning, perfektion, ordning och reda lika med mys på fredag.
Sen hade jag givetvis en agenda (läs: inre föreställning) om alla andra dagar också, hur de skulle se ut för att vara perfekta. Allt behövde falla inom ramen av min kontroll, så som jag ville ha det. Ingen, eller ytterst lite variation fick förekomma och absolut en självpåtagen sådan isåfall, inga oförutsedda händelser gjorde sig besvär, då flippade jag ur i stress eller aggression. Ve och fasa.
Jag minns det som igår även om jag vet med mig att det var år sedan den där kontroll-freak´n började luckras upp. Tack och lov. Nu är hon sällan här. Och om hon sveper in med sin lista och stränga agenda så genomskådar jag henne väldigt snabbt. Hon gör sig icke besvär.
Ler åt det nu, min otroliga stress. Sorgligt är det förstås. Men jag väljer att le, det var så då. Jag ser vart det kommer ifrån. Jag ser det. Och jag har förmått att ändra det, genom kärlek och självacceptans. Genom att älska mig själv oavsett om kläderna ligger strukna och vikta i barnens garderober eller i en stor hög på golvet. Jag har lärt mig att det är okey att köpa pizza även om det inte är nyttigt eller husmoderligt. Jag har lärt mig att jag kan gå och lägga mig klockan nio en fredagkväll eller som jag gjorde i fredags läste Minut Bibeln medans de andra gjorde sitt, jag behöver inte arrangera hela familjen i soffan till en Disneyfilm. Jag har lärt mig att ta till vara på soliga dagar och oförutsedda upplevelser, jag ser det som äventyr nu istället för oreda.
Nu är det måndagmorgon och de väldoftande liljorna är nyinköpta för dagen, huset städades på söndagkvällen, solen skiner och jag njuter eftersom jag har det så bra. Oftast mår bra. Jag låter livet mer och mer vara som det är. Jag låter mig själv mer och mer vara som jag är. Det är var kärlek handlar om inser jag nu, att låta allt vara som det är.
Önskar Dig en kärleksfull dag ♡
The world always looks brighter from behind a smile.
Author Unknown
Vilken lycka att sluta an med 43 andra en fredagkväll via Oneness Blessings, fredagsmys får plötsligt en annan dimension 😉
Tack till er alla som var med. Så fint. Så starkt. Så meningsfullt. Så enande… var det i alla fall för mig.
Jag drog ett kort från Kreativ Insikt och tog med mig till altaret innan jag inledde deekshan. Kortet vi fick var;
Jag väljer Kärlek.
Jag ser på världen med kärlekens ögon. Jag lyssnar till mitt hjärta och tar beslut som är bra inte bara för mig, utan alla, beslut grundade i kärlek.
Jag är kärleksfull mot mig själv och min omgivning. Jag hjälper den som behöver, jag ser det bästa i andra människor, jag förutsätter godhet i deras handlingar, och jag förväntar mig kärlek.
Jag väljer alltid kärlek.
Ännu en dag på fin repeat, inget sug och inget intag av onyttigheter. Maya satt och mumsade ostbågar när vi hade fredagsmys och jag hade inga problem att hålla fingrarna borta. Inte heller var det svårt att tacka nej när Oscar kom hem från minidisco´t och öppnade godispåsen han fyllt i kiosken för att bjuda. Möjligen lite svårt att säga nej till sina egna barn (ps Maya håller gärna ostbågarna för sig själv ;)) men jag visar dem ju något annat, att det går att välja bort gósaker och njuta av en fredagkväll ändå … fast jag åkte till mor & far och fyllde en termos med kaffe så att jag kunde njuta fullt ut, hehe.
Vaknade imorse (lördag) och såg mig i spegeln på väg till duschen och till min stora glädje kan jag faktiskt se skillnad. Kroppen slimmas sakta samman och magen är mycket mindre. Jag tränar på att se mig själv i ögonen, le och säga – jag älskar dig – som Louise L Hay förespråkar som den bästa och sannaste vägen till viktnedgång.
Dag 13 & 14 gick också strålande trots att det var fredagsmys och lördagsgodis för familjen. Under fredagskvällen drack jag en cola light och var nöjd med det medans de andra mumsade ostbågar och chips. Och när jag kom hem från jobb igår så var huset fyllt med nytt smågodis (det ’gamla’ från påsken ligger i skafferiet) och det kom en doft av sötma emot mig. Jag kände inget sug, jag drogs inte ens med ögat mot den fyllda skålen, jag känner mig befriad (just nu iaf).
Jag nöjde med med några bitar mörk choklad och en kaffe. Bestämt mig för att äta mörk choklad till helgen och inte i veckorna. Och till kvällen drack jag en lätt öl och åt tre salta sesamkex (Renée Voltaire).
Jag tror inte det hänt så mycket på kroppen ännu mer än att jag känner mig mindre vätskefylld av någon anledning. Sen har jag gått in i Lingonveckan så jag har haft en pluffsig känsla i mig.
Oh, jag måste bara säga att under gårdagens seans så var det uppbullat med härligt fikabröd till pausen och jag satt nöjd och åt en lite fruktbars (osockrad) och lite melon och ananas. Jag är så stolt över mig själv när jag inser min förändring och jag är så oerhört tacksam att det går så lätt!