Ni som känner mig vet att jag älskar att åka bil. Det är sån frihetskänsla och jag njuter av bilkörningen. Idag ville barnen följa med Nogge på träning och jag kände mig starkt manad att åka till Rättvik! Kan få sånt konstigt sug ibland, att jag måste ut och åka. Se saker. Upptäcka saker. Frihet igen.
Här njuter jag av vägen , en kopp kaffe. Dubbelnougaten är redan i magen.
Vackert vid Siljan
Hur som. Åkturen var meditativ och jag landade skönt i mig själv. Gav space inombords. Skönt!
Började dagen med underbar måsträff hos Mustafa på Raia. Vi i Siljans Måsar har fått förfrågan från både Uppsala och en ort i Skåne för att arrangera ännu en Berättarafton likt den vi hade i JohannesKyrkan 16 dec. Känner att något stort är på gång – jag följer med flödet i full tillit och tacksamhet.
Har idag träffat vänner som får mig att skratta, vi skrattar tillsammans, åt varandra och med varandra; skadeglädje, hånskratt, flabbskratt, fnitter – Det är så skönt, för det spelar ingen roll på vilket vis vi skrattar, allt är tillåtet och skrattet är förlösande. Tack!
Satt nyss med övriga i familjen och såg American Funniest Homevideos och skrattade så tårarna sprutade, härligt!
Visst är skrattet föryngrande också? Tyckte det såg så ut när jag kikade i spegeln .