Artiklar med etiketten ‘Skrivande’

Good news

Good NewsÄr på hotellrum i Mariestad, yogan har fört mig hit. Livet överträffar mig och jag är så tacksam för allt vad det har i beredskap åt mig. Alltid fullt med gåvor. Alltid omhändertagen.

Jobbar med att utveckla förmågan att ta emot. För mig handlar det om värde. Att värdesätta mig själv så att jag har villigheten och förmågan att ta emot det som ges – kommer till mig.

Att se och känna mitt eget värde är det jag tränar mig i varje dag. Att kliva in i mitt liv och ta den plats som hålls åt mig. Min plats. Det är faktiskt skrämmande att säga Ja och delta i Livet. Det krävs mod att släppa relingen och kasta sig ut i Livets flod.

Livet lockar mig med mycket godheter. Och det som lockar mig allra mest är känslan av att säga JAAAAA… istället för kanske.

Jag tror inte ni är så många som ser mig som en ”kanske-person”, en ”sen-person”, eller som en person som gömmer sig bakom ett: ”jag-ska-bara”. Men jag är väldigt mycket så att jag sitter kvar på avbytarbänk istället för att spela matchen. Jag är rädd. Därför sitter jag där och trycker. Och förut var jag också oärlig, för då skyllde jag mitt bänksittande på någon annan eller andra. Nu vet jag att det är mig själv jag sitter där och väntar på. Jag väntar på modet att utmana min rädsla att leva – att fullt ut vara jag.

 

Ett mirakel

Igår kväll sökte jag med handen under nattduksbordet efter en bok, men en annan bok stack ut så jag greppade den istället, förstod att det var i den jag skulle läsa. Och i den boken så fann jag vägledning till en annan bok som legat undanlagd ett tag, En kurs i mirakler. Så i dag började jag återigen läsa En kurs i mirakler och i kväll har jag läst flera timmar, tills över midnatt.

Och det som har hänt är att mitt tillstånd, mitt sinne har skiftat från rädsla till kärlek – det som boken beskriver som ett mirakel har skett.

För när sinnet är uppehållet med separation, lidande, dömande, skuldbeläggande osv så är det fokuserat på rädsla och alltså upptaget med egot. Och där har mitt sinne varit en tid, fokuserat på separation, lidande – min känsla av sorg som jag beskrev i gårdagens blogginlägg. Jag har inte avsiktligt velat föra mig därifrån, utan istället accepterat min känsla.

Och i acceptansen så fick jag i kväll (genom boken) påminnelsen om att jag separerat mig från min känsla av enhet (Oneness) – kärlek. Separerat mig från Gud.

Det är så lätt hänt (iaf för mig) att glömma min enhet, frånsäga mig min källa och förbise mitt ljus och börja tro på egot (rädslan) igen. Börja tvivla. Sörja. Lida.

Och det som är magiskt är att det är lika lätt att komma tillbaka till glädjen, friden, friheten igen. Tillbaka till kärleken. Den enda sanna kärleken. Den utan motsats. Den utan lidande och sorg. Den kärleken som är evig och sann. Den som finns inom.

Det har jag blivit varse nu igen, som så många gånger förr. Att det råder en större kraft än jag själv och när jag inser det och förmår överlämna mig själv till den kraften så sker miraklet. Mitt lidande tar slut och ersätts med glädje och frid.

Din tro kommer att göra dig hel, när du tror på mig.

En kurs i mirakler

 

Surrender

Surrender to...

Tillbaka efter vår semester, möts av känslor av sorg. Kanske är det avsked och avslut som väcker den gamla känslan av sorg inom mig. Den som jag ofta bär med mig. Känner att flickan inom mig som sörjer är liten, kanske 6-7 år gammal. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, tänker att det viktiga är inte att förstå vad som sörjs utan att jag tillåter mig att sörja när sorgen sveper tag i mig. Så jag stannar med det som är, låter mig själv vara ledsen. Behöver inte förändra tillståndet, vet att det förändrar sig själv… så småningom, när det som vill upplevas fått kännas precis så som det känns. Jag som vuxen stannar med den lilla inom, hon som är ledsen. Jag stannar kvar och är med henne, eftersom jag känner att det hon fruktar allra mest är att bli ensam med sin känsla.

 

Kurera

What is the moment asking for?

Jag och tjejerna ligger med förkylning, hosta och feber. Datorn strejkar hejvilt sen en tid tillbaka och imorgon beger vi oss mot hotellet på Arlanda för att flyga mot Egypten tidigt på torsdagsmorgon.

Så jag gillar läget, känner mig trygg i att allt är som det ska. Jag låter datorn hamna på service och gör det bästa för att kurera mig och de andra med vitaminer och vila.

Det blir inte alltid som ”man” tänkt men det blir alltid bra. Allt är precis som det ska. Tacksam att jag verkligen vet att det är så – allt är bra. Allt är omhändertaget.

Så bloggen tar härmed en paus och jag med den…

 

Soul perspective

Make the changes necessary to feed your soul.
As you change to a soul perspective,
coincidences and synchronicities become part of your life –
opportunities start knocking at your door.

James Van Praagh

 

Dagspuls

Skrivlusten sviktar, så jag väntar in den… jag vill aldrig krysta fram något, och behöver det inte heller, för oftast flödar inspirationen. Men just nu är det stiltje. Jag har tillit till att det är som det ska. Jag har flöde i annat. Fokuserar mycket på familjen nu, det är där mitt hjärta är. Har passat på nu när det inte är några yogaklasser att följa med barnen på deras träningar, älskar att sitta där och se på dem. Älskar att umgås med de mina. Och imorgon kommer en vän hit med sina barn och vi ska ha fredagsmys tillsammans. Det är lycka för mig.

Och så går mycket tankar till mitt liv och leverne. Det sista året har tagit hårt på mig, det känns nu när jag kan slappna av och känna efter. Jag förstår att jag mår gott av att bara vara en tid till. Har så lätt att jaga på mig själv till produktivitet, gamla beteenden sitter i, så jag får nog öva hela livet på att ta livet mer chill.

För även om livet är mer chill nu än för 10 år sedan så är egots surr ibland detsamma, det förmanar och står i, och jag fortsätter påminna mig om att det bara är rädda tankar – det ligger ingen sanning i rädslan. Sanningen är kärlek.

 

Tydliga intentioner

Eftersom jag fått lite frågor om att sätta intentioner så fortsätter jag på temat ifrån gårdagens blogginlägg.

Formeln för växande lyder som sagt: Intention + egen insats = gudomligt ingripande.

Det betyder att jag själv behöver ha en intention (önskan, mål) och göra en egen insats (handling) för att det gudomliga ingripandet ska ske. För mig är det ganska tydligt att jag har intentionen att ge ut böcker, men jag fullföljer inte bokutgivningsprocessen (alltså gör inte den egna insatsen) och kan alltså inte vänta mig ett gudomligt ingripande. För hur ska det gudomliga kunna gripa in om inte jag själv gör själva handlingen.

Så mitt råd till dig som vill jobba med detta är att sätt en tydlig intention, gör din egen insats så långt det är möjligt och förvänta dig hjälp från det gudomliga (universum).

Så hur sätter man en tydlig intention?

Börja med att skriva ner din önskan/ditt mål. Fråga dig själv vad det egentligen är du vill uppfylla med detta. Låt oss säga att din önskan är ha mer pengar så är det en mycket luddig intention, men om du däremot formulerar för dig själv hur mycket pengar du önskar och vad du skall använda pengarna till så bringar du klarhet. Vill du ha pengarna till en viss livsstil, en resa, en kurs, en ny bil?

Likaså om du önskar ett nytt arbete, så fråga dig själv vad för arbete du vill ha. Och om du inte vet, så fråga dig själv vad du vill känna när du är på arbetet, glädje, gemenskap, mening… osv. Kanske har du vissa egenskaper och kunskaper som du vill ska komma till pass.

När jag satte intentionen att vara Snigelmamma så innefattade den önskan att jag har råd och möjlighet att vara hemma mycket med barnen, och att jag känner mig närvarande. Min egen insats är att välja närvaro med barnen, välja Snigelmammelivet. För jag skulle kunna fortsätta att fylla min agenda som förr, fortsätta springa i ekorrhjulet, men jag väljer att vara Snigelmamma – det är mitt handlingstagande.

Att fråga sig varför du vill uppnå detta, kallar vi inre integritet. Så när du satt din intention, sök djupare inom intentionen genom att fråga dig varför du vill uppfylla den. Det finns alltid ett varför, finn det. Bringa klarhet så långt det går. De flesta intentioner är själviska när vi väl granskar dem, och det är helt okey. Du behöver inte vara Moder Teresa, men du behöver vara sann med dig själv och dina önskningar. Universum följer din önskan, men lyckas inte om energin är svag och vilseledande, så gör energin kraftfull genom att vara tydlig.

 

Intentioner

Det är viktigt att sätta intentioner om man vill uppnå sina önskningar. Själv vet jag att när jag väl har en tydlig intention så faller magin på plats. Oneness lär ut en formel: intention + egen insats = gudomlig ingripande.
Här kan du se ett klipp om den.

Jag satte för några år sedan intentionen att vara Snigelmamma, en mamma som har tid, tar sig tid och är närvarande med barnen och jag är så tacksam att det Gudomliga visat sitt stöd sedan dess. Det har nu gått snart 4 år sedan den intentionen och jag har verkligen getts (och fortsätter ges) möjlighet till tid med mina barn.

Min yoga är väldigt uppskattad och jag har fått förfrågan många gånger om jag inte ska utöka med fler klasser i veckan. Men eftersom min intention att vara Snigelmamma ligger högst i prioritet så har jag varit väldigt tydlig till det Gudomliga med att jag vill inte arbeta mer än två kvällar i veckan. Och när sökte jag lämplig yogalokal för min Borlänge-klass föll det liksom inte på plats med de lokaler jag tittade på men så uppenbarade sig den lokalen jag nu har. Och där är själva magin att lokalen är lugn, stillsam och fridfull och den har ett fint trägolv vilket jag uppskattar när vi rullar ut våra mattor och stor gratis parkering utanför. Och det bästa av allt den är stor, mycket större än de salar jag kikat på innan. Så istället för att behöva ha fler klasser i veckan så rymmer den här iallafall dubbelt så många deltagare än jag hade kunnat önska. Magi!

Jag vet att tydliga intentioner fungerar, åtminstone dem jag själv agerar på. Så ikväll ska jag börja skissa på en ny intention med mitt arbete och jag ska förutom att vara specifik med vad jag vill ska utvecklas också addera de känslor jag vill känna. Yogan är en del i mitt arbetet men jag vill mer, både med yogan, skrivandet och klienterna.

Men hur det än är så är det vikigaste inte vad jag gör utan vad jag känner i mig själv när jag arbetar så det ska jag fokusera mest på. För jag vet att ”människan spår och gud rår” och magin är alltid större än mina egna drömmar – alltid.

Om du vill förändra nåt eller lägga nya planer för 2015 – börja då med att skriva ner hur du vill känna dig. Skriv ner de känslor du vill uppleva på daglig basis, som glädje, nöjd, tacksam, meningsfullhet, sensuell, närvaro etc – och låt sedan dessa känslor attrahera vad du gör. För det viktigaste är inte vad du gör… utan hur det får dig att känna!

Sanna Anandala

 

Oscars dag

Så var det dags för Oscars dag, för någon vecka sedan hade jag en Mayadag. Izabelle vill ha en cykeltur till lekparken på sin dag, hon vill cykla själv, så den står på tur så fort våren gett sig tillkänna.

Dagen började fantastiskt med att Oscar spelade hockeymatch mot Smedjebacken och gjorde säsongens första mål. Jag höll på att gå i taket i min glädje, vet att han kan må gott av en dos självförtroende i hockeyn så målet och assisten han gjorde i dag gav honom en glad kick – det unnar jag honom verkligen!!!

Han ville gå i lite affärer, äta glassbuffé och spela spel på Biblioteket. Sen möttes i bowling, basket och annat skoj på O’learys innan vi bänkade oss för Leksandsmatchen på storbildsteve. Tyvärr gick musten ur lite där eftersom Leksand förlorade stort mot Färjestad.

Men min glädje den håller i sig, jag känner mig alldeles fylld av dagen med honom. Det är mammalycka med en dag efter barnets önskemål, jag kan varmt rekommendera det till både fäder och mödrar.

Jag och Oscar

Oscars dag

Oscars dag

Oscars dag

 

 

Vår djupaste rädsla

Vår djupaste rädsla är inte
att vara otillräckliga.
Vår djupaste fruktan är att
vi är omåttligt kraftfulla.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker,
som skrämmer oss mest.

Vi frågar oss själva:
Vem är jag

som tror mig vara briljant,
storslagen och talangfull?
Egentligen, om du inte är det, vad är du då?

Du är ett barn av Gud.
Att leka liten förbättrar inte världen.
Det är ingenting upplyst med att förminska dig,
så att andra inte ska känna sig osäkra omkring dig.

Vi föddes att manifestera Guds härlighet som är i oss.
Den är inte bara i några av oss, den är i oss alla.

Och när vi låter vårt ljus skina,
ger vi omedvetet andra människor
tillåtelse att göra det samma.
När vi är frigjorda från vår egen rädsla,
frigör vår blotta närvaro automatiskt andra människor.

Marianne Williamson

 

Sök innehåll