Kan tänka att det är fler som oss som har svårt att få ihop livspusslet och finna tid över till vänner men vi är tre familjer som lyckas träffas några gånger om året just genom att bjuda varandra på frukostar. Det är hur mysigt som helst att äta aláhotellfrukost hemma hos varann. Så imorse softade vi gott hos våra vänner, frukosten har tendens att bli bra långdragen – ända fram till lunch.
Idag träffade jag också en gammal kollega till mig, Patrik Andersson som var initiativtagaren till att bilda ett Somaliskt Bandylag i Borlänge och anmäla detta till VM. Vi har inte suttit ner och talat med varandra på många år så det var fint att Catch Up. Han med sin resa just genom detta projekt och hur resan nu tagit honom till andra drömmar och vidder. Och jag med min resa, då på den tiden när vi var kollegor en stressad business voman med fokus högt upp på stegen till att styra om skutan helt och välja sinnesro och harmoni, välja mitt inre välmående och tid till familjen – och hur det lett till just en ny karriär men med helt annan närvaro och andra gåvor. Det jag fick med mig från mötet med Patrik idag var att följa glädjen och drömma storslaget – trots att vi är från en mellangrå småstad. Han visar mig att dreams come true… och ibland är livet större än vi drömt!
When in fear or doubt, I ask my Higher Power for the strength and courage to take a leap forward.
Catherine L. Taylor
Träffade en inspirationskälla igår, han heter Patrik Andersson och han fick den smått galna idéen om att här i Borlänge bilda och anmäla ett Somaliskt Bandylag till VM 2014 i Sibirien. Det ena ledde till det andra, dörrar öppnades, ända in till Somaliska regeringen som behövde ge tillstånd och nu spelas det hela in som film med inga mindre än Filip och Fredrik. Hur gick detta till? Ja, till och med Patrik ställer sig frågande. Han säger att det ena ledde till det andra. Allt flöt på. I himlens fart.
För mig är det självklart att Patrik är spindeln i nätet till något större, som leder till att människor möts, på riktigt. Att isen blir centrumplatsen där hjärtan smälter, öppnas och strålar samman. Inte undra på att dörrar öppnas, när vi följer våra hjärtan och/eller galna idéer och lever i tillit, tilliten till något större. Tilliten till att det vi vill åtstadkomma faktiskt är gott… och gör skillnad.