Så om det är så att vi är här för att njuta av livet och njuta av oss själva – vad är det som hindrar dig från ditt välbefinnande?
Är det relationen, barnen, ekonomin, orken, hälsan, vikten, jobbet, orten, åldern, årstiden, grannen … vart har du lagt makten till ditt mående?
Jag har skyllt på allt detta, var det inte maken så var det barnen, och bara det blev sommar, eller när jag kom i jeansen, fann det rätta jobbet, fick tillbaka energin – då skulle jag må bra. Njuta. Blomma. Trivas med mig själv och livet igen.
Men det har faktiskt inget med yttre omständigheter att göra. Att må bra och njuta av livet är ett beslut. Ett beslut du tar. Och livet kan te sig precis som förut, låt det vara som det är, låt kroppen vara som den är – förändringen sker inte där, den sker inom dig. Välmåendet börjar genom att du väljer välmående.
Självklart är det ingen detox (avgiftning) om jag faller ur dagar här och var. Men nu är det en detox, dessa 12 dagar som det sammanlagt blir till och med fredag.
Jag har dock ingen längtan till att bli absolutist, fanatisk och disciplinerad i min kost, inte alls! Jag vill leva. Jag vill ha en sund livsstil, en hälsosam sådan. När jag blir perfektionist försvinner hälsan för mig – sinnet lägger sig i och dömandet, jämförandet, skulden mm smyger sig in, alltså inget hälsosamt alls.
Jag tror på att välja det lätta. Den lätta energin. Nu har min själ, min inre guide, visat mig att just den här kosten gör mig lätt, inte bara till sinnet utan främst i min energi. Hela mitt liv känns lätt… och faktiskt även att äta den här kosten är lätt. Jag skulle sett en sådan här kosthållning som världens straff förut. Att ta bort så mycket ”godheter” ur livet är som att ta bort hela livet. Förkasta allt det ljuva.
Nu märker jag att livet är i maten, den livfyllda maten, den som växer naturligt på vår jord och inte ligger kemisk och processad i förpackningar. Och när jag äter den härliga livliga födan så försvinner alla illusioner om vad livet är, så som att livet ligger i en påse godis, eller i en saftig köttbit med sås, eller i rykande espresso. Jag trodde maten var grejen förut. Maten på bordet lockade mig mer än människorna runt det.
Nu när jag känner livet i mig så söker jag det mindre utanför mig. Det är hälsa för mig, att känna livet i mig. Det är livet i mig jag vill känna, vill stråla… vill förlänga. Och livet i mig är inte fanatiskt, inte heller kommer det med restriktioner, nej nej nej, livet i mig är kärlek – pure looooove!