Vårskoj
Jag är fylld med så mycket glädje. Som jag skrivit tidigare så tror jag att Sorgekursen varit förlösande men jag ser också hur mycket glädje jag får av att hjälpa grannfamiljen. Mamman där lyser upp, blommar, skrattar och ler och jag gör detsamma. Ofta får jag tankar i livet om att undrar vem som ger vem. Jag har en känsla av att givaren många gånger är den som får mest. Nu är det familjen som får det materiella av er alla, jag är mest spindeln i nätet, marknadsföraren i projektet – men jag är den lyckligt lottade för jag får se familjens ögon stråla, mer och mer för var dag – och det är den största gåvan av dem alla.
Glädje smittar. Det bubblar i mitt inre, jag känner något nytt tar fyr och bildar form. Jag ser med spänning framemot vad livet vill visa mig, vart det vill leda mig – än så länge känner jag mest energin i mitt inre av något nytt som är på gång… snart på språng.