Oneness

2012-07-06

Med glädje klev jag in genom dörren till Joanna för ännu en Gudinnemeditation i onsdags. Sist jag var här var så överväldigande så denna gång hade jag ingen förväntan, mer än att få njuta av en stilla stund och skön vila. Någon gammelmoder som Joanna kallar deras visdom (tänkte på blogginlägget nyss om Feng Shui för Moder Jord där hon kallar dem förmödrar) träffade jag inte sist och det var ingen jag hoppades få träffa nu heller. Jag var nöjd med den stund som erbjöds, att få meditera med andra och bli guidad av Joannas ljuva röst.

Det tog nog inte många minuter förrens jag svävade mellan sömn och dröm. Jag såg ganska snart en stor svart och vit spindel med ett runt fylligt vitt ägg på ryggen komma fram bredvid mig Jag som förr varit skräckfylld av spindlars närvaro och säkerligen skulle reagerat instinktivt även på denna gigant såg bara lugnt åt dess håll och insöp dess energi av lugn och trygghet.

Det var sen efter en stund som jag upplevde mig bortom kroppen. Jag har haft utanförkroppen upplevelser förut, redan som barn och då har jag sett kroppen vara kvar medans jag lämnar och beger mig upp. Men den här gången så hände det något annat, något mer. Jag fick resa astralt och se ett nät av energi. Jag fick se, känna, vibrera och uppleva hela jorden, du, jag, hus, djur, ting, planeter, stjärnor, galaxer…. allt – allt var energi, inget annat. Vi, alla är en del av ett stort nät av tunna tunna skimrande trådar nästintill osynliga, som spindelvävens fast mer vita.

Jag såg och förstod allt. Ingen visade mig detta. Ingen kan ta oss dit eftersom vi alla redan är där. Jag såg ingen som var mer än någon annan, ingen som var bättre. Och trots att jag kunde färdas vart jag ville i detta nät, inom loppet av ingen tid, så ville jag ingenstans, för jag såg att allt är oändligt och allt är verkligen lika (same same). Allt är ett. Ett enda stort evigt nät av energitrådar. En spindelväv, guds väv som vi alla har vävt och som vi alla är en del av. Vi är väven. Attraktionslagen transporteras i väven, väven är drivmedlet för all energi, vi kan flöda vart vi vill, vi kan attrahera vad vi vill. Vi kan väva den väv vi önskar i livets väv. Och nu när jag verkligen förstod och tog in hur allt fungerar så måste jag bara tillägga det viktigaste att jag ville ingenstans, jag ville ingenting, allt är precis lika magiskt överallt i den här väven, eller allt är precis lika intetsägande om man väljer att se det så, allt är verkligen ett.

Jag funderade på hur och om jag skulle skriva om detta, hur kan jag sätta ord på något sådant stort. Men jag känner att jag måste försöka. Det gav mig ett sådant djup, jag kände mig så trygg med allt. Allt som är, allt som varit, allt som ska komma, även döden, för jag ser att inget lämnar livets väv, all energi lever för evigt. Och det ändrar inte ens form i väven, vi hålls samman. Så hur kan jag vara rädd för något nå mer, jag är en del i en gigantiskt väv som vi alla vävt, som håller oss samman vare sig vi vill eller inte. Väven är kärleken och hur långt vi än vill fly ifrån varann så är vi ändå sammanbundna i vår energi. Vi håller alltid ihop.

Magiskt. Oändligt. Bortom. Oneness…. orden räcker inte till, de är de jag kommer närmast med nu.

Jag behöver inte förklara. Jag bara vet. Jag önskar en dag att även du vet, vet i ditt innersta din sanning. Vet att det som sagts inom alla livstider är sant. Jag vet det. Jag har sett det. Jag har upplevt det. Jag är där. Vi är alla där.

Jag känner på ordet upplyst. Jag tror ingen kan säga sig upplyst i sig själv. Men det jag såg igår var att allt, du, människor, djur, natur, väsen, saker, stenar, planeter, stjärnor, galaxer lyste i väven, allt lyste så att jag från mitt perspektiv kunde se vägen av oändlighet, allt var upplyst. Vi är alla upplysta. Det betyder att vi alla är ljus i denna väv. Vi är alla ljusets väv. Den är energi. Den är ljus. Den är vi. Väven är ljuset.

Avslutade kvällen med att dra ett Osho Tarotkort och fick kortet Fullbordan.