Dagsrapport
Jasminen blommar, barnen skattar, solen skiner och jag relaxar… ja, nästan så flyter dagarna. Och så är det lite gnabb, uttråkning, en kattunge i poolen (3 ggr dessutom, två med Izabelles hjälp), lunchlagning, middagslagning, handling, ut med stolsdynor, in med stolsdynor, kofta på, badgrejer fram…
Mitt största mål den här sommaren är att släppa kontrollen. Tillåta mig att lita fullt ut på livet och bara flöda med, oavsett om det är på oplanerade semesterturer, oväntat besök, oanade händelser, genom skrivarlust, arbetsångest (om den skulle dyka upp, har inte känt den på länge, länge), framtidstänk och regnstänk… alles! Vad nu livet vill bjuda på. Jag vill inte styra. Jag vill inte kontrollera. Jag förstår att jag inte har så mycket som en liten tillstymmelse till att ens kunna göra det men jag vill krascha kontrolltankarna direkt när de kommer och bara kapitulera för det som är.
Alltså jag är så himla trött på min egen agenda, den som är baserad på rädsla och ger sig uttryck i kontroll, styrning, planering. Bläää för den. Jag vet ju att den agendan sitter i sinnet, sinnet är ju naturligt livrädd. Men jag vill vara i hjärtat. Hjärtat för mig är själen och själen är liksom livet, länken till hela skapelsen, hela universum. Vad har jag att sätta upp med mitt lilla sinne (ego) mot hela livsrytmen? Inget. Det är ju mycket fridfullare att ge upp alla ansträngande försök att styra livspulsen och istället bara flöda med, i full tillit till att livet bara vill mig väl. För jag vet ju så väl att det är så.
Gud och hela härligheten vet att jag drömmer om en sommarstuga vid sjön. Men ärligt talat vem är jag att veta om det är bäst för mig och de mina. Ja, jag drömmer om livsstilen och gemenskapen. Jag drömmer. Men jag vill inte styra. Jag vill bara be. Be om det som jag önskar. Och även om jag inte får det så vill jag hylla livet just genom min livsstil och jag vill hylla familjen genom att sprida solsken på närvaron och gemenskapen oss emellan. Det är det bästa sättet jag kan leva på. Det är det sättet jag vill leva, som om hela livet vore ett smultronställe.
Gårdagen bjöd på stugvisning. Maya kunde inte hålla sig, utan fick lov att ta sig ett dopp…
Tack♥