Svar på ett brev
Fick ett fint brev och delar av mitt svar vill jag dela med mig av här då jag tror att det kan skänka eftertanke till någon av er andra…
Jag själv kan inte ljuga för mig själv nå längre, så jobb som inte känns rätt för mig, som jag inte är kongruent med eller som krockar med mina inre värderingar kan jag inte ha helt enkelt, då tappar jag mig själv, min ro, min glädje, min hälsa.
Jag behöver följa mitt hjärta och gör jag inte det så mår jag inte bra. Jag själv lever inte till fullo som jag lär… ännu. Jag har fortfarande inte släppt taget (dvs skrivit klart och publicerat) de böcker som jag vet att jag ska ge ut. Jag har inte spelat in de yogavideor jag vet Universum pockar på mig om. Så jag är inte helt där, mitt i livsflödet. Så helt i balans känner jag mig inte, eftersom jag inte lever det liv jag är ämnad att leva så känner jag hur jag håller livsflödet tillbaka. Hur hälsan blockeras och energin sänks. Jag är medveten om det. Och jag börjar förstå vad som är min rädsla – för jag tror att i botten av allt så handlar det bara om två saker, kärlek eller rädsla. Och jag kan i varje stund välja kärleken om jag vill. Om jag vågar (för rädslan).
Med tanke på jobb, så tror jag att min livsuppgift är att hjälpa människor sin livsuppgift. Så det är intressant att du skriver om just ditt arbete och dina innersta önskningar.
För jag förstår när jag läser att du VET vad du vill göra. Vi är satta här till jordelivet som spirituella väsen i mänskliga kroppar för att njuta, glädjas och ta för oss. Livet ska inte vara en plåga eller ett kämpande – det ska vara gott. Vackert. Glädjefyllt och rikt.
Hur min tillit blivit så stark är svår att beskriva för någon annan. Jag har helt enkelt fått många bevis, som oss alla, på att Livet vill mig väl och det är en högre kärleksfull kraft som verkar över mig. Vi får alla dessa bevis, tecken, budskap – jag har tränat mig på att uppmärksamma dem. Det är kanske det som just min tillit vilar på, min förmåga att se att Gud (Universum, Livet) är med mig.
Vet inte om du fick några svar, hoppas inte, för svaren har du inom dig. Hoppas dock jag kunde inspirera dig att upptäcka dem i dig själv.
VarmKram
Fia