Good news
Är på hotellrum i Mariestad, yogan har fört mig hit. Livet överträffar mig och jag är så tacksam för allt vad det har i beredskap åt mig. Alltid fullt med gåvor. Alltid omhändertagen.
Jobbar med att utveckla förmågan att ta emot. För mig handlar det om värde. Att värdesätta mig själv så att jag har villigheten och förmågan att ta emot det som ges – kommer till mig.
Att se och känna mitt eget värde är det jag tränar mig i varje dag. Att kliva in i mitt liv och ta den plats som hålls åt mig. Min plats. Det är faktiskt skrämmande att säga Ja och delta i Livet. Det krävs mod att släppa relingen och kasta sig ut i Livets flod.
Livet lockar mig med mycket godheter. Och det som lockar mig allra mest är känslan av att säga JAAAAA… istället för kanske.
Jag tror inte ni är så många som ser mig som en ”kanske-person”, en ”sen-person”, eller som en person som gömmer sig bakom ett: ”jag-ska-bara”. Men jag är väldigt mycket så att jag sitter kvar på avbytarbänk istället för att spela matchen. Jag är rädd. Därför sitter jag där och trycker. Och förut var jag också oärlig, för då skyllde jag mitt bänksittande på någon annan eller andra. Nu vet jag att det är mig själv jag sitter där och väntar på. Jag väntar på modet att utmana min rädsla att leva – att fullt ut vara jag.