Faller på plats

2015-05-11

Det är mycket som fallit på plats den senaste tiden. Innan jag började med 12-stegsprogrammet så hade jag yogan och Oneness att vila i. En nära vän sa: att du kan ju det här redan, ang 12-stegsprogrammet. Det var inte riktigt sant, jag hade andemeningen tackvare Oneness men absolut inte gjort stegen. Stegarbetet med min sponsor var en viktig nyckel men tyvärr tappade jag bort Oneness-andan längs vägen. Jag gick All In med 12-stegsprogrammet och fick inte med mig Oneness i resan… i tillfrisknandet.

Och det är väl typiskt (iaf mitt) medberoende att hänge sig åt något och förlora sig själv. Jag flyr lätt ifrån mig själv. Låter det som är viktigast för mig ställas ”on hold” för att fixa något (läs: någon) annat först. Det ser så hjälteaktigt ut att vurma om andras tillfrisknande, deras hälsa, arbete och intressen. Men bakom gloriafasaden som kontrollerat hålls upp göms min ansvarslöshet.

Tänk att ta ansvar över mig själv, min hälsa, mina intressen, min glädje, min frid, min kärlek ska vara så skrämmande att jag hellre hänger mig åt andras leverne. Något de givetvis vill ägna sig åt själva.

Det är iaf den pusselbiten som nu klickat. Att jag väljer mig. Och att överge Yogalivsstilen och Oneness var att överge mig själv. Andlighet är mitt största intresse. Andlighet är min väg till tillfrisknande och för mig är 12-stegsprogrammet ett fint andligt program men my cup of thé är Yoga och Oneness.

Nu behöver jag inte välja. Jag kan inte välja, mitt tillfrisknade vilar på att jag låter dessa sammanstråla. Det är min lösning. Där ligger min frid och glädje. Och det är det jag gjort de senaste veckorna (sedan Recovery 2.0 föreläsningen) och det är därför jag mår så bra.

Tack till er som påpekat detta för mig, att ta in yogan i mitt tillfrisknade, jag hade kanske aldrig kommit på det själv. Vissa saker ligger för nära helt enkelt för att upptäcka dem.