Relation med gud
Jag har alltid haft en relation med Gud. Har så fina minnen av när jag var liten och upplevde kommunikationen, hur jag fick stöd, tröst och vägledning. Vissa pratar om/med änglar, själar på andra sidan, universum – jag pratar med Gud. För mig spelar det ingen roll vad man väljer att kalla det, för mig är det samma sak. Kontakt med ett högre medvetande. En skapande kraft. Något större än livet. En kraft som skapar liv. Bevarar liv. Förevigar liv.
Länge har jag försökt kalla det något annat, något mer accepterat och lättsmält t ex Universum, då jag vet att Gud är så laddat för människor. Rädd att väcka något obekvämt i andra. Rädd att förknippas med kristendom. Men jag kan inte välja ett annat namn än Gud, för mig är Gud Gud helt enkelt. Det är där jag är sann.
Och jag känner mig kallad att dela med mig mer om relationen med Gud. Inspirera andra att söka kontakt med Gud, eller vad nu var och en väljer att kalla det.
För i relation med Gud får mitt liv mening, jag känner glädje och hopp. Jag kan också vila i att allt är som det ska, allt är bra, och omhändertaget. Det är skönt att vara den lilla människan och veta att något större råder. Och veta att jag inte behöver eller kan förstå allt, det ingår ändå i en högre plan där allt är gudomligt. I min tro på Gud, där vilar jag – där är jag jag.
