Lita på kroppen

2017-07-15

Märker att det är lätt att ta på sig offerrollen och gå in i självömkan när man känner sig överviktig eller på annat sätt missnöjd med sin kropp. Been there done that. Och det är lätt att glömma att vi skapar vår egen verklighet, varje dag. Det är med med min attityd och mitt förhållningssätt till livet jag skapar allt runt omkring mig. Kroppen svarar mitt kroppsmissnöje genom resonans, det jag sänder ut är det jag får erfara. Offret likaså. Ibland kan det vara svårt (om inte omöjligt) att se sitt eget offerkoftehumör men lättare att se det i andra. Hen i din närhet som gärna bär offerkoftan, är det inte så att hen burit den väldigt länge och fortfarande har mycket att beklaga sig över?

Vi blir det vi fokuserar på.

Jag fokuserade länge på mitt missmod över hur kroppen såg ut. Tänkte att jag var tjock och trodde kosten var lösningen. Tills jag en dag switshade om och började fokusera på att känna mig belåten. Belåtenheten spreds sig snabbt till känslor av att jag kände mig snygg … och sen även sexig.

Jag har fortfarande samma vikt och utseende, ingenting har förändrats mer än mitt fokus och därav min syn på mig själv.

Och jag känner att kroppen äntligen börjar slappna av efter all negativ påtryckning jag utsatt den för iform av nedlåtande tankar. Den blir fri. Och jag låter den vara som den är. Den kanske ökar i vikt när den släpps lös i sin frihet, den kanske släpper taget om kilon – det bästa av allt, jag låter det bli som det blir. Vara som det är. Mitt fokus är inte vikten, mitt fokus är belåtenhet, skönhet och njutning. Kroppen får göra sin grej, det den gör allra bäst, och jag börjar äntligen visa att jag litar på den. Jag litar på den och jag älskar den. Jag är så tacksam över min kropp.