Indien; Dokumentärfilmen

2010-07-06

Resan till Indien ramlade mer eller mindre över mig när jag sökte runt i cyberspace – och så fort jag fått syn på Sunyogakursen visste jag i mitt hjärta att jag behövde åka. Det som också direkt kommer över mig var en minnesbild från mitt inre om mig själv i en dokumentärfilm i Indien. En bild som jag hade tillit till när jag ringde upp Henric Hemmerlind för att fråga om han ville följa med till Indien och filma. Vi kände inte varandra innan resan, jag hade bara fått tag i hans nr och ringde. Vi visste inte innan resan vad för sorts tema som filmen skulle få, vi bara litade fullt till att det skulle visa sig. Vi skulle känna det på plats.

Och väl på plats i Indien så inser vi att det finns mycket att filma. Henric filmar mycket och ändå finns det tid för honom att delta i kursen och uppleva den själv och det känns så rätt, ju mer vi upplever, ju mer förstår vi vad som är viktigt att förmedla med filmen. Intrycken är många. Sunyogan. Guru´sarna, Kriyayogan, Agnihotran, Meditationerna, Maten, Människorna, Närvaron, Lugnet för att nämna några.

Det som berört mig mest är intervjuerna med dom 2 guru´s vi träffade och som också var lärare på kursen. Sunyogi Umasanker och Prem Nirmal. Här gör vi intervjun med Prem och han berättar om bla Sunyoga, andlighet, medvetenhet, 2012.

Sista dagen när vi var i Sunyogi Umasankars hemby Lachipur så filmade Henric honom. Det kändes så rätt att filma honom i hans uppväxtmiljö som bidragit så mycket till den medvetenhet han har idag. Här finns hans trygga rötter. Och att det är hans födelsedag just denna dag är som pricken över i.

Under intervjun sitter han utanför sitt hem, framför en damm med grönt vatten och fåglarna kvittrar i palmerna. Det är varmt och hett. Det är magiskt!

Och det jag minns starkast från intervjun är när en kvinna från byn strosar förbi, kikar på oss med väldigt förundrad blick. Och med all rätt. Känns som vi från väst och en filmkamera är väldigt felplacerade i denna miljö. Hon strosar iallafall förbi och låter inte oss eller kameran störa hennes bad. Utan går förbi Sunyogi och ner till dammen. Sätter sig ner i vatten och tvättar sig.

Jag ber till högra makter att vi med filmen lyckas förmedla det magiska vi upplevt i Indien och att någon inom mediavärlden förstår och känner budskapet och vill hjälpa oss sprida det.

Namaste Savita