Shiva

Lyckades i sista sekund finna en staty som jag ville ta med hem till min blivande Yogastudio. Att säga att jag lyckades finna den är väl inte riktigt sant, för jag sökte hela semestern efter en LakshmiStaty i brons eller koppar eller va det nu är för material.

Det kryllar av försäljare här och de flesta av dom har statyer på Buddha och massa gudar och gudinnor, men ingen Lakshmi.

Jag fick alltså ändra mitt val eller vara utan. Så då ändrade jag mitt val. Jag köpte mig en jättefin Shiva idag, i trä.

Och när jag tänker efter så minns jag när mina yogavänner frågade mig vilken staty jag tänkte köpa, då svarade jag spontant och snabbt (dvs från hjärtat) att jag ville ha en Shiva. Men sen kom sinnet in och började lägga sig i och då ändrade jag mig till Lakshmi.

Blir ännu en gång visad hur fel sinnet för mig och att jag skall ta mina beslut på känslan i hjärtat.

Fann information om Shiva på internet, här är ett axplock;

Shiva utgör tillsammans med Vishnu och Brahma de högsta gudarna inom hinduismen. Shiva förknippas med krig och död. Trots all denna förgörande kraft har Shiva en betydelsefull roll som fruktbarhetsgud. Det är han som åter upphåller världen genom meditation. Shiva brukar vara omgiven av en krans av eldsflammor, som är ett beskydd mot onda krafter utifrån. Shiva avbildas ofta med tre ögon. De två “vanliga” ögonen står för solen och månen, och det tredje som sitter mitt i pannan är symbolen för visdom, ljus och makt. Hans främsta kännetecken är en treudd, som han använder för att övervinna demoniska fiender. Shiva är ofta representerad med en kobra, Naga, symbol för styrka, destruktion och fruktsamhet. Den bär han antingen i handen eller runt halsen. I en av hans händer håller han en liten trumma som ger rytmen åt hans dans och står för återskapelse. En av de andra händerna hålls med handflatan vänd mot betraktaren nära axeln och den symboliserar beskydd och välvilja och att den troende inte har någonting att frukta. Shivas fjärde hand pekar mot hans egen fot under vilken den troende kan söka ett säkert skydd. Pärlorna på hans radband symboliserar tiden, det förflutna, samtiden och framtiden. Hans ena örhänge är runt och kvinnligt och det andra är manligt. Shiva har ett stort antal epitet som han benämns med. • Nataraja – dansens konungShambhu – den som finns för lyckans skull
• Shankara – den som orsakar välgång
• Tryambaka – den treögde Man dyrkar inte själva Shiva, utan en sorts symbol för honom som kallas lingamen. Lingamen symboliserar fysisk styrka, kosmisk skapelse och livsförnyelse, andlig kraft av sig själv.
Shiva är den som förgör liv men också dess återställare; den fruktansvärda och ändå mildheten själv. Han är källan till både gott och ont. På andra målningar och statyer brukar Shiva dansa. Dansen visar energin som flödar genom världen och som är orsaken till ljus och mörker och liv och död.

Och om du vill läsa mer: Wikipedia

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *