Hemma igen

2011-10-10

Nu är vi hemma, hemma.

Vi tog oss hem igen tackvare fina vänner som kom och hjälpte till med flyttlasset och några andra som förbarmade sig över våra barn och en tredje som kom med flyttfika. Och det behövdes vill jag lova, för på lördagen vaknade Nogge med ryggont och feber och jag med en förkylning.

Den stora flytten gick hemåt på lördagen och på söndagmorgon vaknade jag och mådde sämre än jag kan minnas att jag gjort någonsin (möjligen mer mörbultad efter den långdragna förlossningen med Oscar som slutade med akut kejsarsnitt utan bedövning, men men det är en annan klagosång) och för några timmar den dagen så peppade jag mig själv med att om jag överlever till jul så är det säkert ljusare i mitt liv då… nog kan jag grotta ner mig i träsket om jag vill – och det ville jag tydligen den dagen.

Min neggoröst jämrar sig och håller låda där inne och när jag väl får tyst på den så att jag kan höra den andra rösten så hör jag att den sjunger och skrattar glatt. För i mitt inre så känner jag glädje att vi klarat oss igenom det värsta, vi lyckades med att bo i Kråkslottet hela sommarhalvåret och vi fick hem hela vårt pick och pack över en dag, vi har sprudlande barn som ler stort, visslar och sjunger och vi är hemma i ett hus som blir vackrare och ljuvare än jag kunnat drömma om.

Jag lägger mina lyxproblem åt sidan och somnar med tacksamhet åt att livet vill mig väl.