Full sprätt hem
Jag har lyckan att oftast planera mina egna arbetsdagar, det är en skön lyxig frihet att vara egen företagare tycker jag!
Så idag åkte jag ut till min vän Pricken. Vi skulle ut på vår första mystur på tu man hand och jag romantiserade detta jättemycket. Såg framför mig en härlig och meditativ ridtur – bara jag och hästen i total närvaro i naturen.
Pricken var inte på mys humör… Han var maxad med energi och alla hästkrafter var påslagna. Den lugna ridturen som jag sett framför mig, var inte cynkad med honom, han ville springa och skutta! Spattig som han var, rädd som jag blev så slutade ridturen med att jag landade raklång på en grusväg och lyssnade till hovarna som smattrade mot marken när Pricken i full sprätt satta av hemåt igen!
Pustande och stönande sprang jag efter, livrädd att han skulla ränna rakt in i en bil eller fastna med sadel och tyglar i något.
Fann honom vid ingången till hagen. Stod lugnt och väntade på mig med lite skamsen blick. Väntade på att bli insläppt till sina kompisar.
Själv åkte jag snopen hem med blåmärken på benet och öm hand…
Men Fia då…..du skulle ha tagit med hans polare så hade de aldrig hänt…:P
Nej då jag skoja bara….hoppas de gick bra och att du inte gjorde dig illa alltför mycket..
kram Madde
Oj-då….
Krya på dej, Bus-Fia! 😉