Ahimsa
Jag har velat bli vegetarian under flera perioder i mitt liv. En av de första gångerna jag minns var i tonåren då det kändes trendigt och fräscht att vara vegetarian. Men jag fann aldrig någon inspiration ´what so ever´att ens beställa vegetarisk mat på en restaurang och inte heller ta av den vegetariska buffén i skolan. En tanke var en sak, men att få den att omvända hela mitt system var en helt annan.
Så jag behöll mitt väl invanda mönster och fortsatte med mina djupt inprogrammerade tankar. De låter ungefär så här: Jag älskar mat. En god köttbit är smaskens. Jag blir inte mätt om jag inte äter kött. Vegetarisk mat är krånglig att tillaga och blir inge god.
Min kropp har sagt till mig flera gånger att den vill äta rå och fräsch mat, dvs äta frukter och grönsaker i sin naturliga form. Med respekt för vad den önskar har jag i alla fall lyssnat. Men vad betyder det om jag lyssnar utan att förändra. Ingenting. Det är oförskämt rent ut sagt. Jag säger till min kropp, jag hör vad du säger. Jag förstår så väl vad du säger. MEN jag fortsätter att göra som jag alltid gjort, även nu när jag vet att du inte vill det.
Min hjärna styr min kropp. Min hjärna är den jag behöver kommunicera med. Den lyssnar inte nå gärna till kroppen. Den lyssnar som sagt, men den vill bestämma. Den vill ha kontroll och den vill själv och besluta om alla förändringar.
Förresten så vill inte hjärnan nå gärna ha några förändringar över huvudtaget, den nöjer sig så väl med sina gamla trygga invanda tankemönster även om den vet att andra tankar skulle få hela systemet att må så mycket bättre. Men se hjärnan den vill ha kontroll, den är rädd att tappa kontrollen, tappa fotfästet.
Så min taktik att lobba in förändringar är att visa hjärnan att det finns en högre makt, det finns en källa som tar hand om allt. Den kan vila och slappna av, allt är omhändertaget. Det finns en högre makt som vill mig allt gott. Moder Jord vilar under mig och vill inget hellre än att jag släpper taget och vilar tryggt i hennes mjuka famn.
Den största motivationen kom i somras efter första delen i min Yogalärarutbildning. Efter ett vedantatalk om ahimsa, så frågade jag min yogalärare om det är möjligt att leva fullt ut som Yogi och ändå äta kött. Jag fick det svaret jag redan visste jag skulle få, ändå kände jag att det var viktigt för mig att få höra svaret från honom, som att jag behövde en bekräftelse på svaret jag hade i mitt inre.
Svaret har vuxit i mig som en värdering under hösten. En värdering som lett till små förändringar. Förändringar som startat med en måltid som vegetarian och övergått till dagar som blivit veckor.
Det känns enkelt att vara vegetarian när jag är medveten och inser att jag har ett val. Jag kan förändra världen för många kycklingar, laxar, grisar och kossor i mitt liv. De skall inte behöva sätta livet till för att mätta min mage. Jag kan välja annorlunda. Min kropp vill till och med att jag väljer annorlunda, den känner bestämt att det är hälsosammare för den.
Men den största orsaken till att jag just nu lever som vegetarian är värderingen – ahimsa – att inte bruka våld, eller orsaka någon skada för andra levande ting. Och värderingen att alla varelser är lika värda.