Slut på lull-lull

Luddigheten ska bort. Jag vet att universum känner av mina tveksamheter och tafatta försök, det är ganska tydligt. T ex när jag med enbart 4 bokningar till min Oneness Awakeningkurs i november fick en avbokning. Då var det som att frågan ställdes till mig: Nå, hur vill du ha det? Jag satte mig och mediterade, lyssnade till min sanning och fann att givetvis ville jag hålla min kurs, med hela hjärtat och med glädje ville jag dela den med andra. Och de tre som var bokade kunde jag bara inte svika, jag visste deras längtan att finna det jag funnit inom Oneness, så jag bestämde mig där och då under meditationen att jag ville hålla kursen. Jag bad om fler bokningar. Redan dagen efter fick jag två. Här om dagen fick jag tre anmälningar. Och vips, så finns det bara fyra platser kvar.

En liknande fråga ställdes till mig idag. Nå, är du säker? Vad vill du egentligen? Jag fick nämligen förfrågan om att komma till ett höstkargt och avskalat vackert Gotland, Fårösunds Fästning och dela yogan med ett 30-tal kvinnor under en helg i november, för att vara exakt precis samma helg som min Oneness Awakeningkurs vid Siljan.

Åh, vad mitt ego våndas. Jag vill såklart vara på båda ställena. Säga Ja, till dem båda. Men livet vill visa mig något annat. Och jag återminns min meditation för någon vecka sedan, då jag landade i mitt hjärtats beslut. Jag behöver vara sann emot mig själv. Att vara människa sliter oss många gånger i stycken, om eller snarare när vi följer sinnets kommando, men sanningen är den att det finns inga beslut att ta. Allt är redan omhändertaget. Allt är som det ska. Livet för oss framåt. Vi kan lita på livet.

Things are fine just as they are; only a concept can take that away from us.

Byron Katie

Ikväll har klienten som jag skulle haft telefoncoaching med passande nog bytt tid och Nogge åker med storbarnen på Leksandsmatch så nu vet jag vad jag ska göra ikväll när Izabelle har somnat. Jag ska tända ljus. Öppna en blank sida i anteckningsboken. Meditera. Söka mig inåt mot min vision och bringa klarhet för mig själv och Gud hur jag vill att den ska utforma sig i mitt liv. Jag ska ta bort lull-lullet och prata klarspråk med mig själv. Jag vet att jag får det jag ber om. Nu äntligen, hösten då jag snart ska fylla 42 år känner jag mig mogen (läs; modig) nog att be om det jag så innerst inne längtar efter.

Jag kommer dock som alltid att avsluta med orden, ske din vilja.

 

Goals

Your purpose explains what you are doing with your life.
Your vision explains how you are living your purpose.
Your goals enable you to realize your vision.

Bob Proctor
Min vision

 

Love you!

Jag är som alltid fylld efter yogan, älskar mina yogakvällarna och så tacksam för alla som kommer och är med, där med just sin speciella närvaro och personlighet. Jag måste erkänna att jag har blivit väldigt egoistisk i mitt val av det jag jobbar med och hur jag delar det med andra. Förr lyssnade jag in vad andra ville ha, anpassade mig och tillgodosåg andras önskningar. Vilket givetvis inte är något fel men jag gjorde det på bekostnad av vad jag ville, vad jag trodde på och min egen sanning. Jag ville behaga, vara till lags och under ytan bubblade i allafall något egoistiskt, jag ville få bekräftelse. Vara omtyckt. Älskad.

Det vill jag givetvis fortfarande, tror det är ett mänskligt behov att behöva älskas och få känna tillhörighet. Men nu högaktar jag mitt eget liv och mig själv så pass mycket att det går först. Jag finner ärligt talat ingen drivkraft i att rädda världen, det tänder ingen kreativitet och passion i mig. Det är för stort mål. Däremot finner jag mer och mer glädje och lust i att rädda mig själv. Jag vill vara med mig, jag vill umgås med mig och jag vill tillgodose mig. Och när jag fyller mina innersta behov i det jag gör  (yoga, Oneness, skrivande) och delar med andra så verkar det som att det är precis det andra önskar ta del av också. Jag delar något för mig själv, något som mitt inre längtar efter, något som gör mig passionerad och på något trollmagiskt vis verkar det vara precis det som många andra finner inom sig också… när jag delar det utifrån (snarare inifrån) mig själv.

Tänk om det är så att när vi går inom och möter oss själva i kärlek och gemenskap, följer vårt hjärta och passion så sker något vackert för andra. Vem vet, kanske räddar vi världen…

The only way to do great work is to love what you do.

Steve Jobs

 

Yoga

About yoga

 

Blessing

Så fint att få dela dessa stunder mer er. Fylld av tacksamhet och närvaro efter kvällens deeksha på distans. Tack ♡ Budskapet jag tog emot är;

Stå i din sanning. Stanna upp och stå inom dig själv. Finn styrkan genom att välja det Du tror på oavsett om det tycks leda Dig bort från andra. Det leder Dig egentligen ingen annanstans än hem, till Din källa. Den sanna källan. Den som är Du.

När du står i Din sanning behöver Du aldrig tvivla. Du behöver aldrig välja bort någon annan, det handlar inte om andra. Det handlar enbart om Dig. Att stå i Din sanning betyder att Du väljer Dig själv. Först. Och alltid…. Du.

Stå i Din sanning. Stå i Dig själv. Stå i Ditt ljus. Det vägleder oss alla hem. Hem dit vi hör hemma. I våran sanning. I vårt ljus. Där vi alla är ett. Det börjar med Dig. Först. Och alltid… Du.

Savita

 

Tacksamhet

Vilar i tacksamhet över all kärlek jag är omgiven av.

 

Sinnesro

Höstsol St Kopparbergskyrka

Blev kallad till Sinnesrogudstjänst igårkväll i Stora Kopparbergskyrka (Falun), det var min nyfunne vän prästen Jenny Ärnlöv som tipsade mig om den fina kvällen och när jag kom dit förstod jag vem hon var budbärare åt. Ja, så självklart givetvis att hon för fram budskap från källan. Bönerna jag haft de senaste dagarna hade blivit hörda kan jag säga, just i denna kyrka, denna modersfamn som Jenny säger, så fann jag sådan värme. En av delningarna kändes som nedskriven direkt åt mig, kvinnan som delade av sin livshistoria (öde/livsmening) gav mig så innerligt mycket. Jag omslöts av sköna soulsisters, Marie och Lotta och ändå visade sig kyrkan vara full av gamla, long time no seen-vänner. Och som grädde på hela själabakelsen så stod där en änglakör och sjöng tillsammans med bedårande och breathtaking Jennifer Ferguson.

Just denna hösten visar mig modet att leva. Leva som den jag är ämnad att leva. Leva, just för att livet är så skört och döden så nära. Leva öppen så att sorger kan flöda precis lika lätt och naturligt som glädjen. Jag kan inte välja min livsväg, den är utstakad redan, jag kan bara gå den i tillit. Jag kan välja om jag vill omfamna varje erfarenhet eller stänga dem alla ute. Stänger jag dörren så tappar jag livet. Jag känner nu att jag för första gången i livet finner modet att gå ut och leva genom livets alla årstider.

 

Möt världen

Att leva utan berättelse 
prova någon dag

Möt världen genom tystnad
lyssna

Vad kan du höra utan ditt
gamla jag

Savita

 

حتضن الروح

حتضن الروح
النفس هي جسدنا الروحي و لكن من دون الجسد المادي لكانت النفس اتحدت مع القوى العلياء و مع جميع اشكال الحياة على الارض وفي السماوات. الفضل للجسد الذي بواسطته نعيش النعم و من خلال حواسنا نحصل يوميا وكل دقيقة و كل ثانية على شئ ما كي نعيشه.

حواسنا وجدت كمورد رائع لنا. الفضل لحواسنا حيث نستطيع بواسطتها التواصل و التفاعل فكريا مع الاخرين. الحواس بامكاننا ان نراها مثل محرك يدفعنا الى الامام واحيانا كثيرة ارى الحس كمثل كلب واقف ملوحا بذنبه يريد تلقف الكرة من صاحبه وراكضا بشغف لاسترجاع الكرة لصاحبه اتماما لمهمته.

المشاكل تأتي (حسب رأيي )عندما لا نقبل الروح كسائقا والنفس كمحرك يقودانا الى الامام. دع الروح هي التي تقذف الكرة والنفس بجالبها والافضل ان تجعل الروح قبطانا و مضيفا و دليلا لك في رحلة العمر لكي تكون سعيدا في حياتك.

من خلال عملي كوسيطة روحية و خبرتي في الاتصال مع العالم الاخر اصبح لدي يقين ان الروح تعيش ابدا. املي ان يكون يقيني للمساعدة والازر لكن رغم ذلك فانا مثل الاخرين غير دؤوبة في جعل النفس تقودني فالنفس مبنية و متأثرة بكثير من العوامل الحياتية و الطبيعية والارثية و التربية و خاضعة لقوانين اللعبة الاجتماعية.

النفس التي تقف عثرة في طريق الحياة. النفس التي لديها المحدودية الفكرية والخوف والقيود في مجملها تصنع الاوهام. اوهاما من ذكريات غابرة او من افلام او حكايات مكررة في المجتمعات كمثل الديب يأكلك او الشيطان يسمعك لاسكاتنا بالترهيب وهذا الشيئ يخلق الانانية في داخلنا وبالتالي عندما اسمح لللنفس ان تقودني تميل النفس الى الكبت والانزواء ولجم حب الحياة وفي النهاية اقف هناك لابسة العنان و سترة القيود والغصب.

عندما اسمح للروح بان تقود حياتي أرى نفسي واقفة في افق رحب و سماء واسعة. اقف فاتحة الذراعين و ادور و ادور في رقصة مريحة و بنشوة و في رقصة مفعمة بالسعادة و لسان حالي يقول :

أنا اثق بك، قدني حيث تشاء!

جملتي المفضلة الان

Känns magiskt och helt overkligt att se min text Själen översatt till arabiska! Tack Shino Gherzany.

 

Helige ande

Helige ande, fyll mig med dig själv.

Joel 2:28
Joh 14:16
Apg 1:8, 2:1-4, 17-21
E 5:18