2013-09-11
Tack för Din närvaro, tusen tack ♡
Eftersom jag blir ganska tagen, uppfylld av att ge deekshan så har jag denna gång förberett detta blogginlägg innan, så att även jag kan stanna i närvaron efteråt.
Namaste
Kvällens budskap har vi fått från Kundaliniyoga-horoskopet, Spirit Voyage.
On Wednesday, the Moon is in Sagittarius, suggesting that a happy-go-lucky attitude prevails for most of the waking hours. The key is to look at the bright side. Stay optimistic. Take the high road. There is always a better solution. Find it.
Wednesday and Thursday are great times to practice, in alignment with the predominant Sagittarius Moon.
Thursday morning is a productive time, with an early morning lunar connection with Jupiter suggesting that you make some daring adjustments in order to bring success to the next level. Keep an eye out for opportunities on all fronts.
After about mid-day, however, all bets are off. At 1pm EST (10am PST), the Moon squares the Sun, its last major aspect before moving into the next sign. What does this mean? For the duration of the day on Thursday, the Moon will be void-of-course. It is not a good time to make decisions, plan or strategize.
2013-09-11
Som av en händelse så skriver Villatidningen som låg i brevlådan om Camilla Läckbergs skrivartips.
Som av en händelse knackar två predikanter på dörren alldeles efter mitt blogginlägg om Att dela med sig och lämnar en folder i handen med texten: Gud älskar dem som älskar att ge. Gud älskar en glad givare.
Som av en händelse så tipsar målarläraren (Maya och jag ska på målarkurs på lördag) om Hotell J, precis det hotellet vi bokat någon timme innan.
Som av en händelse delar jag och väninnan samma issue under vårt soultalk och genom att dela med varann så hjälper vi varann.
Som av en händelse… jag skulle kunna fortsätta i evighet. Det är så mitt liv är. Det är så livet är. Om eller snarare när vi är uppmärksamma på tecken, budskap och sammanträffanden som sker. Det är då de visar sig. Som om de (precis som oss) göds av uppmärksamhet och bekräftelse.
Where attention goes energy flows…
2013-09-11
Med anledning av livsuppgift så börjar jag tvivla på om det verkligen finns en livsuppgift, den med stort ’det’ – The One. Jag ser på många människor som jag upplever lever sin livsuppgift så spelar det ingen roll vad de gör, i stort eller smått, smalt eller brett, det jag fascineras av och dras till, alltså vill hålla väckt i mig själv är passionen. Det är passionen som fängslar mig.
Det är inte själva skrivandet som jag är passionerad i, det är att dela vidare det jag själv upplever. Det är att sprida för vinden om så, det jag tror på. Jag har nämligen märkt att det jag tror på det upplever jag när jag delar det med andra. Jag tror på livet efter döden, alltså för mig finns ingen död, det är bara en transformation av kroppen, men den eviga själen består. Jag tror på att livet är evigt men jag upplever det eviga livet genom kontakt med dem på andra sidan, alltså i ett medialt möte. Jag tror på att vi alltid har kontakt med, rättare sagt ÄR, själen, livsenergi men jag upplever det när jag ger det till andra till exempel när jag ger och tar emot deeksha. Jag tror att jag är i kontakt med en källa till visdom men jag upplever det mitt i själva skrivandet, när tangenterna smattrar, först då, inte innan. Jag tror att vi alla har en guidad snitslad livsväg att gå men jag upplever den inte förrens jag sätter den ena foten framför den andra. Jag tror att jag har mycket att ge men jag upplever det inte förrens jag står där med famnen full och ger.
För mig är passionen i själva delandet och givandet. Att dela yogan, skrivandet, tankarna, deekshan… det är när jag delar jag själv upplever det. Det är i delandet jag själv fylls med det jag vill dela till andra. Inte förrens jag delar kan jag uppleva det. Det ges till mig först när jag står där med en givande hand. Fram tills dess behöver jag vila i tillit till att den handen jag sträcker fram snart kommer vara fylld med det jag vill ge.
Så tror jag att det är. I alla fall är det så det är för mig. Så det ges till mig.
Vi ärar Gud genom att tjäna andra med våra gåvor.
Rick Warren
2013-09-11
2013-09-11
Uppvaknande är ingenting annat än att uppleva verkligheten som den är.
Sri AmmaBhagavan
2013-09-10
Stod vid den här hyllan förra veckan, på väg att köpa boken Finn din livsuppgift av Robin Sharma när en stark inre röst sa mig, gå och köp en skrivbok istället. Du har egna böcker att skriva. Du behöver inte läsa den här boken, du behöver göra det du ska göra. Skriva. Jag köpte mig en jättefin inbunden bok med antikvita papper och redan samma kväll hade jag fått till mig tre texter, budskap i boken. Jag säger fått till mig, det är som med yogan, jag känner inte att jag leder yogan och jag har ingen agenda, yogaklassen ges till mig och gruppen, samma sak med skrivandet, det ges till mig, orden strömmar till, kommer fram, ett och ett, ibland hela meningar. Jag behöver bara vara redo med pennan (eller tangentbordet) och ta emot. Det sker ansträningslöst. Det må komma från mitt inre, eller från ovan, det spelar ingen roll, jag har så tacksam att det kommer, att det blommar fram, att det flödar fritt. Jag är tacksam så länge mitt lilla ego ställer sig åt sidan och låter det som vill fram komma fram. Låter det som ska ske få ske. Det ger mig glädje, skänker hopp och fyller mig med mening. Jisses, vilken spännande resa att bara få flöda med och uppleva vad som vill uttryckas.
Just nu ligger två barnböcker klara, alltså skrivna från början till sista punkt. Två andra ligger på vänt… har legat att tag. En annan bara ploppade upp från ingenstans igår och verkar vilja tränga sig före i kön. Den känns het. Den ska jag jobba vidare med idag. Och så skriver jag såklart ’vuxenböcker’, hahaa, inga sådana vuxenböcker såklart men böcker om livet, meningen med livet, inre hälsa, glädje och tacksamhet. Och som jag nämnde så kommer det till mig dagliga budskap i skrivboken, jag har en känsla av vart det leder. Men jag stillar mig och låter det vara som det är. Jag stannar i flödet och låter det föra mig dit det vill. Jag är tacksam, oerhört tacksam så länge det flödar.
I slutet av månaden åker jag och vännen Ylva till bokmässan. Min dröm är att en dag själv få stå där som författare och föreläsare men det här året är jag passionerad gäst. Jag ska uppleva pulsen och njuta. Bara vara. Känna på massa böcker (älskar att hålla böcker i händerna) och lyssna till lärorika delningar, från kreativt skapande människor som gått före.
Hjärtats blomstrande beror på din passion.
Sri AmmaBhagavan
2013-09-10
2013-09-09
Things turn out best for the people who make the best out of the way things turn out.
Art Linkletter
2013-09-09
Städa, allra helst på torsdag, allra senast på fredag, städdoft i huset, undanplockat, ljusen tända, maten uppdukad och barnen fromma och glad. Det var min livförsäkring om en lugn och mysig fredag eller i bästa fall hel helg. Jag behövde min försäkran, min att-göra-lista att pricka av för att komma till ro. Allt behövde klaffa, helst i ordning, perfektion, ordning och reda lika med mys på fredag.
Sen hade jag givetvis en agenda (läs: inre föreställning) om alla andra dagar också, hur de skulle se ut för att vara perfekta. Allt behövde falla inom ramen av min kontroll, så som jag ville ha det. Ingen, eller ytterst lite variation fick förekomma och absolut en självpåtagen sådan isåfall, inga oförutsedda händelser gjorde sig besvär, då flippade jag ur i stress eller aggression. Ve och fasa.
Jag minns det som igår även om jag vet med mig att det var år sedan den där kontroll-freak´n började luckras upp. Tack och lov. Nu är hon sällan här. Och om hon sveper in med sin lista och stränga agenda så genomskådar jag henne väldigt snabbt. Hon gör sig icke besvär.
Ler åt det nu, min otroliga stress. Sorgligt är det förstås. Men jag väljer att le, det var så då. Jag ser vart det kommer ifrån. Jag ser det. Och jag har förmått att ändra det, genom kärlek och självacceptans. Genom att älska mig själv oavsett om kläderna ligger strukna och vikta i barnens garderober eller i en stor hög på golvet. Jag har lärt mig att det är okey att köpa pizza även om det inte är nyttigt eller husmoderligt. Jag har lärt mig att jag kan gå och lägga mig klockan nio en fredagkväll eller som jag gjorde i fredags läste Minut Bibeln medans de andra gjorde sitt, jag behöver inte arrangera hela familjen i soffan till en Disneyfilm. Jag har lärt mig att ta till vara på soliga dagar och oförutsedda upplevelser, jag ser det som äventyr nu istället för oreda.
Nu är det måndagmorgon och de väldoftande liljorna är nyinköpta för dagen, huset städades på söndagkvällen, solen skiner och jag njuter eftersom jag har det så bra. Oftast mår bra. Jag låter livet mer och mer vara som det är. Jag låter mig själv mer och mer vara som jag är. Det är var kärlek handlar om inser jag nu, att låta allt vara som det är.
Önskar Dig en kärleksfull dag ♡
The world always looks brighter from behind a smile.
Author Unknown
Sida 157 av 483« Första«...1020...157158...160170...»Sista »
