2013-08-04
Efter att ha läst (snarare; slukat) boken Tusen ord för glädje av Byron Katie (och nu andra böcker om Tao) så förstår jag att Tao (taoism) och Oneness har mycket likheter, och Oneness är ju för mig så kärt eftersom jag känner pulsen av yoga (vedanta) i det. Undrar som alltid när jag känner mig så här djup om inte jordens alla mästare visat oss mot samma källa. Livets mysterium är inom oss alla, och är man minsta lilla äventyrlig vill man ju upptäcka det men det upptäcks först när man slutar att leta. Det ligger där och vilar (betraktar) bortom letandet. Bortom görandet. Bortom ägandet. Bortom begären. Bort med bort… OM. Uttalas Aum, med lång ljudning och sägs försätta oss i kontakt med världssjälen.
När vi har föreställningar om hur livet ”borde” vara istället för att acceptera det som det är så lider vi. Det handlar inte bara om att acceptera livet utan även mig själv, maken, barnen, kroppen, svärmor, jobbet, chefen, myggen, regnet. Vi lider när vi har en föreställning om vad maken borde göra istället för det han gör nu, hur barnen ska uppträda, vilket väder det ska vara på semestern, utgifterna i slutet av månaden, vilken tid grannen klipper gräset. Föreställningar om de egna sysslorna eller bristen på dem, när barnen ska sova, antal sovtimmar per natt, vad vakennätter gör med en för att inte tala om fullmånen.
Pust och suck, jag blir matt bara av att skriva detta. Tänk vad energi det går åt att tänka ut allt. Och när vi sen inte nöjer oss med att låta föreställningarna härja fritt i sinnet utan även skena iväg i hur vi bemöter livet och dem vi har runt omkring oss. Dikterar och donderar, suckar och jämrar. Styr och ställer. Missnöjet fordas och vi ramlar tillslut utmattade… förhoppningsvis (men mest troligt inte) förstående till vad vi missat – livet.
Oneness lär mig att frigöra mig från lidandet. Jag tror inte på programmen som spelas upp nå längre. Jag ser dem. Jag hör dem. Det vill säga att jag förstår att det hör till det mänskliga sinnet att mata på med allehanda neggogrejer men jag vet numer också att jag inte behöver agera på det. Livet är energi, livet är rörligt. Liv pulserar. Likaså gör tankarna och det upplevda lidandet. Jag behöver inte ta till flykten. Jag behöver inte ändra vare sig maken eller mig själv. Det spelar ingen roll hur stort behov sinnet tycks ha av att ändra tillvaron, den kommer garanterat att ändras med tiden. När tiden är mogen så förändras allt. Tid är inget annat än förändring. Jag vet nu att sinnet vill inte ha några som helst oförutsedda händelser, förutom de angenäma då förstås och allra helst ska det ha styrt upp dem själv på nått vis. Sinnet vill ha kontroll. När jag lever i sinnet har jag tappat kontakten med världssjälen, källan. Många som lever i sinnet förstår inte ens att det finns något som enar oss alla.
Det jag nu ser är att när jag lider så lyssnar jag till sinnets föreställningar om hur det borde vara. När jag har sinnesro så accepterar jag livet som det serveras mig. Jag klagar liksom inte på maten. Jag vet att den är gjord och given med kärleksfull hand, det må inte alltid smaka gudomligt men dess energi och andemening är inget annat än kärlek. Livet är kärlek. Det är när vi placerar och sorterar människor, saker, händelser på olika sidor i vågskålen, bedömer bra och dåligt, gott och ont, det är då vi är i sinnet och skapar separation. Lidande.
Allt är liksom omhändertaget. Allt är som det ska. Jag har inget där att göra genom lägga näsan i blöt. Det är inte min uppgift. Jag har ingen uppgift what so ever mer än att leva och dela det livet med andra på bästa sätt. Och är det någon jag älskar att umgås med så är det med människor som låter mig vara som jag är, accepterar och älskar mig oavsett. Ni vet den kärleken man kan känna från djur. Den kärleken tror jag det är meningen att vi ska ge till varandra. Och med det sagt, först ge till oss själva. Ge oss själva tillåtelsen att vara precis som vi är, aviga, sneda, korta, långa, tjocka, tysta, skälliga, glittriga, dimmiga… i vetskap om att allt detta också är föränderligt, inget består, sinnets skådespel är en illusion med massa föreställningar dygnet runt.
Det finns inget att göra åt det, acceptera även föreställningen som visas även om du råkar ha sett den förut… typ hela livet. Acceptera den också och se vad som händer. Acceptera dig själv. Din figur. Dina smärtor. Dina matvanor. Dina synder. Dina sk sidor. Omfamna och acceptera, se bortom dem. Möt dig själv med samma kärlek, glädje och iver som en liten hundvalp möter husse eller matte. Den är kärlek det är därför den ser kärlek. Den är kärlek det är därför som den möter med kärlek.
Kärlek må vara ett dravligt ord (erkänner att jag tycker det ibland) men tänk istället; acceptans att älska mig som jag är. Villighet att älska mig som jag är. Det spelar ingen roll hur mycket motstånd vi gör mot verkligheten (livet) det är som det är ändå, det tickar på.. dag ut och dag in i perfektion. Allt är perfektion. Allt är redan som det ska. Du med. Jag med. Allt är omhändertaget. Allt är bra och när jag accepterar det mår jag bra.
Handla utan handling
agera utan inblandning
smaka det smaklösa
Tao te ching
Här på Meditationsguiden kan du läsa mer om taoismen.
2013-08-04
Igår var vi på JOKO´s Multikultifest(ival) som några vänner till oss anordnade, den bjöd på trummor, dans, bad och konstverk skapade av Vilija Vitkuté. Plats Lilltorpet i Falun.
2013-08-04
There is nothing more beautiful than the way the ocean refuses to stop kissing the shoreline,
no matter how many times it´s sent away.
Sarah Kay
2013-08-03
Känner mig helt nöjd med vår Gotlandsresa och stugan vid Slite. Varje morgon har jag tagit mig ett dopp i havet, det är nått magiskt med vatten och horisonter. Love it! Nått jag uppskattar mer och mer är måsskri, det är så mycket sommar och frihet i det. Jag tycker måsarna är helt underbara även om de skiter ner badbryggan.
Nu är vi tillbaka hemma på Solduva igen och det är skönt det med. Resan inatt gick galant med tanke på att barnen sov nästan hela tiden, i bilen och på stolar och soffor på båten. Själv snarkade jag enligt Nogge så att jag väckte mig själv. Vi blev stoppade av polispatrull i Sala, Nogge fick blåsa och visa körkortet. Jag fick en känsla av att det vara gudasänt, eftersom jag sov så djupt (ja, förutom när jag vaknade av snarkningarna då) och Nogge troligtvis började dåsa till. Efter snack med den trevlige konstapeln var energin påfylld igen. Bilfärden kunde tryggt ta oss hem.
Livet är gott!
2013-08-02
Day is to make a living
night is only for love
commoners sleep fast
lovers whisper to God all night.
Rumi
2013-08-02
Att varje kväll få gåvan att se ut över denna vy är outstanding! Ni ser själva, det behövs (finns) inga ord. Livet är vackert!
Barnen har fått kompisar, de leker ett helt gäng om kvällarna, myggorna vill också vara med. Izabelle sover som björnen i sitt ide, trygg och lugn varje natt. Mitt hjärta värker av glädje och kärlek – tacksamhet. Vad mer kan jag önska än att få leva mitt liv så som jag lever det. Jag niger och jag tackar.
Jag vill inte önska mer, men ändå ber jag om att få komma tillbaka. Gotland är rogivande och underhållande. Slite Strandby är en oas att återvända till.
Mitt hjärta värker för att jag lever. Jag vill leva mer. Jag vill öppna mig mer för mig själv, för min make, för mina barn, för dig, för havet, för myggorna… det finns mer att upptäcka. Jag känner mig som en passionerad nybörjare och jag vill bara ha mer. Leva mer.
Det är lätt att älska här. Det är lätt att älska.
Som Izabelle sa igår efter Pippi-föreställningen på Kneippbyns Sommarland: Mi älka Pippi!
2013-08-01
Question; Sri Bhagavan, how to heal relationship problems ?
Answer; When having relationship problems, you need to actually start opening up to yourself, because there is a very major part of yourself that you are not aware of. What you have failed to see about yourself is a major portion of your life, and that has to be unveiled and has to be experienced. Amma Bhagavan’s grace will help you unveil it and help you experience it.
People also must know that they’re not being subjected to a punishment or some kind of mental torture. It is more like a healing process to help them. This knowledge can help you to actually experience the whole process without resisting or fighting it.
Every time you go through a relationship problem you actually get to see more of ourself. It’s not that you’re getting to see something about the other person, you’re only getting to see that side of you that is hurt, that which wants love, which wants attention, which cannot forgive, which is not accepted, which feels rejected.
It is these things that you are getting to see about yourself when going through a relationship problem. It is something that you have to process through, otherwise how long can this be kept swept under the carpet… how long can this be suppressed? You have to let Divine Grace put you through this. Please know full well that you are not being judged or condemned by the Divine when you’re being put through such a process. You are only being helped. This is a healing process to help you grow in relationship with the Divine, and grow in love and joy.
As you start accepting all this within yourself, you are truly finally accepting the other person also. All of us tend to think that talking with the other person, or reasoning with them, or applying some principle is going to help us. That is not the truth. You can only know and accept the resistance you have to that relationship.
When you say you have a relationship problem, please understand that you are not having a problem with the relationship or the other person; you are only having a problem within yourself. You are only having a problem accepting all this reality about yourself – that you may be a person who craves attention, who has still not forgiven, who feels guilty about your past, or who is unable to stop hating someone, etc.
The other person is immaterial, and who he or she is, is not what is making you uncomfortable. How you experience him or her within you is the cause of your relationship problem. And that is what has to be experienced. So in every crisis you are only getting to see more of youself. It has nothing to do with the other person. As you start facing the truth of your own resistance, it starts the melting of it under the heat of awareness… your awareness.
Content is not important. It is attention and awareness that matters.
Sri Bhagavan
2013-08-01
As you awaken to yourself, you would awaken to the joys of relationship.
It is like a blind man awakening to the world of color.
You would realize that life in fact is relationships.
Discovering love in relationships is the
greatest medicine for all ills and the solution for most problems.
If you attain to this oneness with your spouse you would attain the same with God,
since loving God is no different from loving one’s spouse, child, parent, or even oneself.
Sri Amma Bhagavan
