Slightest interest
Take someone who doesn’t keep score,
who’s not looking to be richer, or afraid of losing,
who has not the slightest interest even
in his own personality: he’s free.
Rumi
Sommarlandet
Måste säga att jag är toppennöjd med den här sommaren. Jag tycker vädret har bjudit på många solskensdagar och vattentemperaturen är ju inte heller fy skam… även om jag huttrade länge efter doppet i Siljan idag. Siljan är magiskt iskall. Älskar den sjön!
Nu pustar jag i kvällsvärmen, till och med kaffet smakar för varmt, puh! Det har varit en lång, intensiv och glad dag på sommarland. Imorgon lär solen fortsätta stråla på oss…
You get joy
What I am telling is, whatever you are, just accept that.
When you accept it, there is no conflict.
When there is no conflict there is plenty of energy.
When you have energy, you see what is going on inside.
You get joy.
Sri Bhagavan
Inget att justera
Kommer hem till Solduva igen, Poinerna har vissnat i vasen och lika vackra är de för det. Det mesta är vackert, troligtvis allt, beror liksom på vad för synsätt man har inom sig. Hur du ser på livet är en direkt reflektion av hur mycket du tycker om dig själv, skrev Sanna Anandala på Facebook igår, så sant så sant.
Förut tänkte jag att bara jag justerar, blir av med, snyggar till, städar opp… så ska jag börja tycka om mig själv. När jag är 175 cm lång, har stl 0, böljande år, älskvärd personlighet, bländade leende och ett evigt tålamod med allt och alla – då kommer inte bara ni utan även jag se det vackra i mig.
Jisses, vilken inre konflikt! Jag antar att jag inte är ensam om att ”bara” och ”när” och ”sen” ska jag leva och älska…
Så tacksam för att jag insett oförmågan att ändra på mig själv, att livet inte handlar om att justera och rätta till utan om att acceptera det som jag har blivit given. Acceptera och älska mig själv, precis som jag är och även det som jag förut inte ville kännas vid eller se.
Jag tackar för gåvan att varje dag upptäcka mer inom mig att omfamna, det vidgar min famn och mitt perspektiv över livet.
Tack Tack Tack
No control
Just let it be. You may as well; it is.
Everything moves in and out at its own time.
You have no control.
You never did; you never will.
Byron Katie
Känner mig fri
Det har hänt så mycket med mig sedan första resan till Oneness University i Indien i okt/nov (2012). Jag minns mitt forna jag, det är inte mycket av det som är kvar nu. Jag är givetvis densamma men förr var jag klädd i så många rädslor, präglingar och ’issues’. De dunstar liksom av och jag märker det inte förrens jag utsätts för något som jag vet förr skulle fått dem att dra igång för fullt och nu bara kan iaktta att det inte händer något. Rädslorna får liksom inte grepp mer än som någon flyktig tanke som tycks fara förbi på avstånd. Präglingarna kan jag visst märka av, känna och uppleva men helt utan lidande. Jag lider inte nå mer. Det finns ingen smärta där, bara prägling. Det kanske inte är så vackert att beskåda alla gånger, det som tycks dra igång i det inre men faktum är att när det inte finns någon (där inne) som bedömer mig som bra eller dålig (god eller ond) så blir allt bara upplevelser som passerar förbi. Inget hålls kvar och det som verkar stanna till får stanna och vara tills det släpper taget av sig självt och ger sig av. Jag behöver inte lägga mig i vad som försiggår nå längre, jag kan betrakta och iaktta utan att behöva kontrollera, försvara, fly, bekämpa – jag har upptäckt någon sorts förmåga av att låta det vara och det är så oerhört trivsamt och energisparande. Det är frihet.
Friheten ligger just i vetskapen att jag inte kan förändra ett endaste dugg. Jag har ingen som helst kontroll över mig själv, dig, livet och hur det formas och det är just det som är självaste friheten. Friheten ger mig full rättighet att ”bara” leva, ta emot det som vill ges till mig, det som händer inom mig och bara uppleva det. I nästa sekund ändras det och något nytt träder in. Och förmåga att vara närvarande just i stunden, att verkligen leva, den förmågan väcks naturligt och automatiskt när jag släpper taget om allt jag tidigare hållit fast mig i, kontroll, struktur, löften, minnen dvs rädslor.
Jag behöver egentligen inte påminna mig om att leva. Jag kan endast påminna mig om att släppa taget och ta emot det som det är – oavsett om vad det är och hur det ges till mig. Jag kapitulerar inför livet självt (källan, Gud, Universum), och med detsamma är jag fri.
Vid kyrkan
Här skulle jag vilja jobba om jag vore präst, tänker jag. Izabelle och jag har tassat ut på promenad så att de andra kan sova vidare, vi strosar längs Strömsholmskanal och Kolbäcksån (som tycks flyta samman?!) och går in i Västanfors Kyrka. Det är fridfullt och stilla såklart, vad annars i en kyrka och klockan sju på morgonen.
Vi sitter stilla, ber, tänder ljus. Det är så fint. När vi ska gå knäpper jag händerna och säger Amen, Izabelle knäpper också sina händer och säger: Hej åååå.
Spiritual journey
Everyone is on an spiritual journey.
Some people just don´t know it.
Marianne Williamson