2012-11-20
är omhändertaget är sanningen jag vilar i.
Jag ber om att få släppa det sista av kontrollen och bara ta emot vad livet vill ge. Jag vill leva lätt, ansträngningslöst och jag vill njuta av det som ges. Förr, när jag mest hade fokus på mitt eget görande, givande, planerande… så missade jag så mycket, jag missade gåvor som gavs till mig. Jag var mer upptagen med vad jag själv skulle ge, istället för att uppleva vad jag egentligen fick. Mer intresserad av vad jag själv skulle säga, istället för att vara där och lyssna på vad som sades. Mer fokuserad på vad jag sen skulle känna, istället för att känna nu. Jag hade oftast två lägen, planera för framtiden eller oroa mig för framtiden. Jag trodde det första var det kloka, det rätta, det andliga.
Nu tror jag på något annat. Jag tror att det andliga är att leva nu, precis just nu när fingrarna smattrar mot tangenterna. Jag vet att livet är fullt av överflöd. Det har det alltid varit. Jag har aldrig haft dörren öppen förut för att ta emot det. Jag var fullt upptagen med att sköta livet självt. Jag trodde det var ett livstidslångt jobb som skulle göras. Görandet var min passion. Passionen som slocknade och förgiftade. Görandet (sinnet) blir aldrig klart, får aldrig nog. Det bara matar på och matar på. Åren går och det där riktiga livet, den stunden jag ska sätta mig ner och njuta den bara skjuts på framtiden, längre och längre fram… tills vad då, nästa liv.
Jag är så innerligt tacksam att jag har öppnat dörren och släppt in livet. Öppnat mitt hjärta för det sanna och eviga i mig. Jag får så mycket gåvor var dag. Livets bästa gåvor. Som en lunch med en vän. Ett leende från ett barn. En ostyrig sockerdricka i kroppen. Ett samtal från min kära mor, som berättar att efter de tre gånger hon fått Deeksha så har hennes värkande kropp fått liv. Vänner som ser mina barn. Lyckan av att jag ser mina barn. Skratt. Närhet. Ömhet. Leende… jag kan fortsätta hur länge som helst. Det kanske ter sig som förut, det kanske ter sig som en vanlig dag i ditt liv. Jag vet bara hur det är för mig, förr var det likadant. Dörren var öppen, det lyste i huset, ingen var hemma. Jag var fullt upptagen med mitt görande. Skillnaden nu är att dörren är öppen och jag är hemma.
Namaste
2012-11-20
2012-11-19
Experiencing reality as it is,
is experiencing God.
Sri Amma Bhagavan
2012-11-19
Oneness-state är att inse att Du inte är dina tankar, inte är ditt sinne och inte är din kropp. Det låter väl flummigt säger några av mina vänner när jag berättar om hur mitt liv utvecklats den senaste tiden, men de flesta av mina vänner berättar själva att de upplever att det är en process som sker i deras liv. Hur de vaknar mer och mer för varje dag…
Lidandet försvinner mer och mer, lidandet orsakade av tankar, känslor, minnen, trauman, stress, oro, ångest, rädsla, svartsjuka, avundsjuka… what ever, de försvinner! Det är inte så att jag gör något för att de ska försvinna, det här är något som sker i mitt högre jag. Sinnet vill gärna ha kontroll och hålla kvar det gamla, och JA även smärtorna, sinnet skapar i sig själv separation och konflikt, kanske inte alltid till synes men ensamhetskänslan är i djupet där inne. Oneness är att låta sinnet vara som det är, acceptera det men verkligen inse och förstå att det inte är jag. Jag är något annat, något större, något evigt. Det är när jag sluter an och tar kontakt med det eviga, mitt högre jag och verkar, agerar och framförallt varar i det tillståndet som lidandet försvinner.
Det är ett varande, ett lyssnade, ett iakttagande, ett seende utan värderingar och dömande. Det är rent och transparent. Det är lätt. Det är ljuvt. Det är stilla. Det är så fridfullt och den fridfullheten bara sveper fram och omsluter allt… även det gamla vanliga livet, som till synes ter sig precis som innan blir magiskt. Det får ett skimmer, ett glitter över sig. Glitter av genuin tacksamhet och kärlek.
2012-11-18
… is liking yourself,
liking what you do,
and liking how you do it.
Maya Angelou
2012-11-18
Energin bubblar bara jag sätter mig i bilen och åker in mot Falun för ännu en Onenessträff och välkomnar några fina vänner. Eftermiddagen blir vackrare än jag kunnat föreställa mig, fina samtal, meditation, deeksha och så lite thé innan alla yogisarna tassar in och rullar ut mattorna. Efter yogan åker jag hemåt och ser Solsidan…
Under helgen har jag fått flera anmälningar till Oneness Awakeningkursen den 1-2 dec och jag känner mig så otroligt välsignad just nu i mitt liv. Livet är så vackert och skönt.
Tacksam
2012-11-17
2012-11-17
Trots att jag knappt varit utanför dörren under de här två veckorna efter jag kom hem från Indien så sker massor. Jag hasar mest runt här hemma och snorar ikapp med barnen och dörrar öppnas av dem själva. Erbjudanden kommer från alla de håll, om jobb (kurser, seanser…), en retreatgård i Stockholm och en utomlands vill att jag arrangerar retreater hos dem, jag får innehåll var dag till min bok, den fylls liksom på av sig själv från Universum – allt kommer till mig. Izabelle har landat och verkligen kommit till ro i sig själv, barnen är tillfreds, Nogge utvecklas fantastiskt på sin inre resa…
Igår när jag läste morgontidningen om föreställningen Ljust & fräscht med Fredrik Lindström och Henrik Schyffert tänkte jag att det hade varit skoj att se dem någon gång. Under lunchen ringer Gunilla (helt ovetandes om min önskan) och säger att hon vill gå och se dem samma kväll i Leksand och undrar om jag vill följa. Timmar senare sitter vi dubbelvikta, tårögda med mascaran på kinderna och kvider i Tegera Arena.
Det sker mirakler varje dag. Varför ska jag envisas med en föreställning om hur mirakler yttrar sig, när jag vet att de sker hela tiden, det är bara upp till mig själv om jag vill se dem och uppleva dem eller inte.
Jag påminner mig själv om att säga Ja till Livet!
Morgonens loppisfynd
Läsning vid nattduksbordet
Soultalk med älskade livskamraten
2012-11-16
Budskapen kommer ifrån alla håll, de är sända med hjärtat från våra spirituella vänner i Universum, alla vill de att vi vaknar upp till vår egen sanning, vår egen spirit, att vår själ blommar ♥
Inget kommer att ske utan Din medvetna inverkan, Du behöver göra ett medvetet val att söka den kontakten. Kontakten med Din själ är där, den väntar. Frågan är om Du är där, om Du funnit den kontakten och gjort anknytningen med Ditt hjärta. Om Ditt hjärta sjunger, om livet visar sig från sin bästa sida för Dig, om Du bär ett inre leende, om allt Du gör och upplever skänker Dig värme och tacksamhet så är svaret sannerligen att Du är kontakt med Din själ.
Annars kanske Du vill fråga Dig…
Vad får mitt hjärta att sjunga?
Vad har jag för passion?
Vad är meningen med mitt liv, just det här livet?
Vad vill jag dela med andra?
Vad vill jag dela med livet?
Vilka relationer skänker mig kärlek?
Vad får mig att skratta?
Vem är jag?
Vem är jag egentligen?
Hur känns det att leva utifrån kärlek?
Hur känns det att leva i mitt ljus?
Hur känns det att verkligen blomma ut?
Hur skulle världens förändras runt omkring mig om jag lever i sanningen med vem jag är?
Hur skulle det kännas om jag valde att göra allt detta redan idag, just nu?
Med kärlek och värme ♥
2012-11-16
Sida 227 av 483« Första«...1020...227228...230240...»Sista »
