In light
You stand in light,
strong in the sinlessness in which you were created,
and in which you will remain throughout eternity.
A course in miracles
Jag är
Alltför länge har människorna separerat sig ifrån mig.
De känner inte längre mig,
inser inte längre att jag är inom dem.
Jag är inom dig.
Eileen Caddy
Vi är One
Jag har ingen aning om vad jag ska skriva på bloggen, hur mina böcker ska kunna fortskrida, hur min framtid ska te sig och jag bryr mig inte ett dugg. Det är sinnets gamla lagringar som ger sig påminda med dessa tankar om framtid och tillstånd men sanningen är att jag upplever något mycket större och saligare just nu.
Jag är, jag njuter och jag upplever allt.
Jag kan inte förklara det bättre, det är så få ord i den meningen jag nyss skrev men det är sant, det är det jag känner hela tiden oavsett om jag som nu känner mina fingrar mot tangentbordet, kramar mina barn, gör Yoga eller talar med min man. Diskar, är på toa, läser, vilar, leker… allt är med en meditativ närvaro som jag annars bara upplevt korta stunder efter ett träningspass, utfläkt på en sandstrand eller kanske under delar av ett yogapass, det upplever jag hela tiden nu. Varje minut.
Allt är nytt och allt känns så hemvant. Det är det här som är jag (förstår jag nu), jag har under min vistelse I Indien lärt mig och verkligen insett vem jag är egentligen. Jag vet vem jag är och jag förstår vem du är. Jag ser dig. Du är samma som mig. Vi är ett. Vi är Gud. Det gudomliga är energin som pulserar genom oss alla. Oneness. Och nu när jag öppnat mig för det flödet och den närvaron så läker kroppen, den känns helt befriad, lätt och lycklig. Mitt sinne tjattar på om än mer utmattad dag för dag, jag ser det, jag hör det men jag vet att det inte är jag.
Namaste
Present moment
The secret of health for both mind and body is not to mourn for the past,
worry about the future, or anticipate troubles,
but to live in the present moment wisely and earnestly.
Buddha
Hemma
Jag har inga ord just nu att beskriva det jag varit med om under vistelsen i Indien och den 10 dagar Trainerutbildningen på Oneness University. Jag är så oerhört tillfreds med livet och mig själv, jag har kommit till ro med allt känns det som och jag ber att känslan ska få stanna länge länge…
Kom hem med tåget vid fyra och har haft en ljuvlig eftermiddag och kväll med familjen. Det är verkligen som Bhagavan lär ut på Universitetet att det viktigaste i livet är relationer och kärleken emellan varandra. Vad vore en andlig resa till Indien utan upplevelsen av snabba ben som springer emot en på tågperrongen och dessa gulliga armar om ens hals.
Jag lovar att komma tillbaka här på bloggen och dela med mig av det jag lärt och de insikter som jag funnit. Det är mycket och det är starkt och jag vet att det växer när jag delar det.
Om Shanti
Reser själv
Nogge har varit borta på en utbildning under fyra dagar och det har varit gott för mig att vara ensam med barnen eftersom jag verkligen fokuserat på min närvaro, min kärlek och min tid till dem. Ibland när jag delar tiden så märker jag att jag ger mindre, vilar liksom i att den andra också ska kliva in med sin närvaro. De här dagarna har jag lagt det mesta åt sidan, bara underhållit hemmet lite lätt och fyllt våra magar med energi och näring, resten har jag haft till dem och till mig. Det har varit så skönt! Jag känner att jag kan resa iväg med ett annat lugn, jag stressar inte iväg i all hast med en slängpuss utan har stannat och mött i flera dygn… egentligen flera månader (senaste året) skulle jag nog själv behöva inse.
Jag är här. Jag gör så gott jag kan. Jag är en bra mamma. Jag ser. Jag hör. Jag lyckas inte alla gånger och i alla situationer göra det som jag kan tänka är det bästa för dem men jag gör det bästa jag förmår i stunden. Jag är inte mer än människa. Jag vill inte visa mig som mer än människa. Jag är en mor med till korta kommande och mindre trevliga sidor, men jag är som alla andra, jag har ett gott hjärta och gör jag gör så gott jag kan alltid. Och när jag inte kan, orkar och förmår så är det okey det med. Jag väljer att fokusera på det goda i mig, det kärleksfulla och det fina. Jag är här. Jag har stannat upp mitt liv och jag ser mina barn, det är jag så glad över.
Jag väljer också att vara glad och tillfreds med att jag är en mamma som nu reser till Indien i 12 dagar. Jag vill visa mina barn att det är okey att lämna hemmet och ge sig iväg mot sina drömmars horisont. Att när man reser med sig själv och sitt hjärta som guide så fylls hela ens väsen med kärlek och den kärleken sipprar över blir över till andra och framförallt ens nära och kära. Jag vill lära mina barn att vara intonade på sitt hjärta och höra sin egen röst. Att välja och våga stå kvar i kärleken till sig själv i alla situationer och hela livet. Det är det jag vill lära mina barn och det är det jag själv hoppas lära fullt ut nu, för jag vet att för att hela någon annan behöver jag vara helad själv.
Jag låter bilden på Maya fylla mig med livsglädjen och konktaten med mitt inre barn,
det är en sådan här livsglad krabat jag ber om att få möta i mitt inre…
