Andlig mässa
Här kan du läsa om den Andliga mässan (Dalarnas Tidningar) jag och många av mina vänner kommer att delta på i helgen. Lördagen avslutas med en kraftfull ljuskväll med över 260 st föranmälningar… en spännande morgondag med andra ord.
Här kan du läsa om den Andliga mässan (Dalarnas Tidningar) jag och många av mina vänner kommer att delta på i helgen. Lördagen avslutas med en kraftfull ljuskväll med över 260 st föranmälningar… en spännande morgondag med andra ord.
Månader och kanske till och med år har gått utan att jag funnit kontakt med energi att göra något här hemma. Jag har givetvis gjort massor, roddat den stora ombyggnationen, flyttat till Kråkslottet och tillbaka till Solduva. Inrett och pysslat, hållt igång de dagliga husliga behoven. Men jag har bara gjort det allra nödvändigaste och med en stor trög ansträngd energi. Jag har varit helt slut helt enkelt och allt har krävt sin kraft.
Men så igår kände jag något jag inte känt på länge och min kropp fick kontakt med ett gammalt kärt kroppsminne av sprudlande energi och glädje till sysslorna. Jag städade och pysslade i hela huset. Dansade och sjöng. Tände ljus och bonade. Livsenergin flödade för fullt och jag kände sådan lätthet i kropp och själ.
Jag tackar för den stunden och för att energin satt kvar i morse när jag putsade lite extra i badrummet. Jag förväntar mig inte att det ska vara konstant att jag ska känna att nu har det vänt. Jag väljer att leva och anamma energin när den kommer som jag levde och anammade ångesten här om natten. Jag tror på att våga stanna och möta det som är. Bara energin tillåts att vara så litar jag på att den klarar sitt flöde och sin riktning alldeles av sig själv och utan min påverkan. Jag fokuserar på att stanna och möta. Det känns rätt för mig.
Den här låten lockar dock fram min Souldance just nu…
Slappna av och vet att det finns en tid för allt.
Det är bäst att leva helt och fullt i nuet och låta framtiden ta hand om sig själv.
Eileen Caddy
Ibland gör jag sådana där vändor ner i stressångesten och krampar men efter den kommer alltid något förlösande. Igår fann jag efter en tids noga övervägande mod till mig att meddela styrelsen i Dalarnas Författarförbund att jag önskar avgå som ordförande. Jag berättade om min stress och att jag helt enkelt behöver skala av än mer i mitt liv. Jag känner själv att det viktigaste är familjen och tiden att förankra kära Izabelle. Jag märker att det tar tid. Vi, hela familjen mår bra av ett avskalat liv. Enklare. Less is more. Jag vet att jag skrivit om det förut men det förstärks för mig själv, det budskapet.
För mig behövs så till synes lite för att jag ska få stressutslag, dvs oro, ångest, sömnsvårigheter. Jag landar återigen att det som blir kvar när jag skalat av är några få och oerhört värdefulla relationer, familjen såklart, yogan och skrivandet och över det ett rofyllt skimmer av det andliga. Det är det jag förmår just nu. Det är det jag vill just nu. Det är det som ger mig mest näring och hälsa.
Nogge är borta ett par dagar på utbildning och vi myser för fullt själva jag och barnen. Igår kväll ville både Oscar och Maya sova med mig, så jag skalade av både teve (till och med Hollywoodfruarna), blogg och facebook och kröp ner mellan de här góbitarna strax efter halvnio. Det har vänt och jag känner läkningen spirar med sin nya energi i hela auran.
Tacksam, så tacksam!
Jisses vilken inre resa… Djupdök ner i stressens ångest natten till måndag och kunde inte sova. Tankarna malde och satte oron i förlopp i kroppen även fast det kändes som jag var fastlåst i känslorna. Huuu och puh!
Efter många förstenade timmar så bad jag till slut till ovan och fann kraft att ge mig själv Deeksha. Först efter det började oron, ångesten, stressen att förlösas i tårar och jag fick förståndet att väcka Nogge som givetvis öppnade sin famn för mig att krypa in i. Tårkanalerna rensades genom samtal med vännen Eva och min älskade mor. Jag grät och processade i stort och smått. Och efter några timmar började det att ljusna. Kroppen slappnade av, solen sken, tankarna blev lätta, vissa till och med flög iväg och sinnesron infann sig.
Avslutade dagen med närvaro och kärlek till mig själv och familjen. Tände ljus och myste för att sen blåsa ut dem tidigt och sjunka ner i sängen. Sov som en Drottning och vaknade som en nyfiken lill-prinsessa till en ny dag.
En dröm
Hjälp mig ut ur det mörka fängelse
jag skapat av egots skuggor.
Väck mig ur rädslans oroliga deöm
där skuldkänslor och beskyllningar
vinkar från mörka prång.
Hjälp mig att se världen på annat sätt
så att jag varken behöver skylla ifrån mig
eller fördöma mig själv.
Hjälp mig att uppleva Kärleken
som min enda verklighet.
Hjälp mig att endast beträda
förlåtelsens broar
så att jag kan komma
ut ur mörkret
in i ljuset.
Ur boken, Från mörker till ljus. En inre resa
Gerald G. Jampolsky
Söndagens retreatdag Soulspa vid Stiftsgården och Siljan väljer jag att berätta om genom att dela lite texter ur Margaretha Barkevall Lindborgs bok Från Klockargård till Stiftsgård – en vandring i tid och rum.
”Det var en gång några människor, som hade en stor dröm, en dröm om att skapa ett hem vid Siljans strand i Rättvik – ett hem för andakt och begrundan, för glädje och allvar, för ungdomsfrisk lek och äventyrshåg och får ålderns ro och stillhet, ett hem för de fridlysta och i världen jäktade, men också ett kraftcentrum, från vilket skulle strömma ut en gnista av det ljus och den värme, som till slut stammar från denna världens enda stora ljus och värmekälla.
Från en ringa början växte drömmen och tog en kropp och fick en levande anda. Hur sådant går till är väl egentligen ingen som vet, det sker lika hemlighetsfullt som när en växt spirar ur jordens mull. Du kan ha aldrig så mycket materiella resurser – där den levande andan saknas blir det ändå bara livlösa ting du hopar. Och du kan ha aldrig så små materiella resurser – finns den levande andan där, så får de kraft att gro och växa. Så har det varit med det hem, om vilket detta handlar, Stiftsgården i Rättvik. Drömmen förverkligades, men därmed menas inte att verket någonsin blivit färdigt, låt oss hoppas att så heller aldrig skall bli fallet. ”Ty tror sig någon ha nått sin fullbordan är stagnationen och döden nära, allt levande är rörelse, förändring växt,” skriver doktor Alf Ahlberg”.
Och i boken nämns också dåvarande rättviksprosten Samuel Gabrielsson som talade om världens tre heliga sjöar, nämligen Gennesaret, Vierwaldstättersjön i Schweiz och Siljan.
”Nu får man hoppas att Stiftsgården skall få fortsätta att växa och vara ett hem där man kan bo och arbeta, vila, tänka igenom och fråga: Vart går jag? Vad vill jag? Vad är meningen med mitt liv?”
Och givetvis gillar jag citatet från biskop Sven Silén som nämns i boken ”En vältrimmad kropp främjar ett andligt verksamt liv”.
Ser så fram emot att balansera upp mitt Snigelmammeliv med lite jobb. Söndagen fylls med en Soulspa vid Siljan och efter det så packar jag ihop och åker direkt till Falun och höstens första yogapass på Yoga for life (sidan finns på Facebook och heter; Yoga for life – Medicinskt Yogacenter). Jag längtar så innerligt efter att få tillbringa mer och regelbunden tid med Yogan och söndagsgruppen är helt fantastisk och jag är säker på att vi kommer få en väldigt närande höst tillsammans.
Den 1 oktober startar Release your beauty och jag känner sådan oerhörd tacksamhet att även den gruppen blev fullbokad. Jag följer mitt hjärta mer och mer och jag tar med ödmjukhet emot bekräftelsen att den väg jag går vill även några andra gå. Jag är så glad att vi kan dela dessa stunder tillsammans och fyllas av varandras erfarenheter och likheter som de Soulsisters vi innerst inne är.
Ps Life is Good
Heter passande nog lokalen vi kommer att hålla kursen på och den sidan, Ps Life is Good finns också att ’Gilla’ inne på Facebook, som min egen sida Inspire förstås.
Väl mött alla Soulsisters och brothers för en härlig höst!
Namaste