A way to repair a broken childhood is to allow God to re-parent you. As a child, you had no choice but to depend on your parent´s love…and where it was twisted or absent, you suffered accordingly. Yet now you are no longer a child, and can redo your childhood by remembering whose child you truly are. By seeing that you are a child of God—by recognizing the unwavering love and mercy He extends to you every moment of the day—you begin to realign your attitudes toward yourself with His attitudes toward you. You no longer need to model anyone’s neglect of you; you need only model God’s love for you.
Marianne Williamson
Oscar slutar 2:a klass och Maya förskolan.
Har själv så fina minnen av skolavslutningar och sommarlov, de väcks till liv så här års. Det är en ynnest att få vara förälder och sådana här dagar känner jag mig extra stolt och tacksam. Stolt över mina vackra och snälla barn. Tacksam över ett skolår med underbara lärare och fina kompisar till barnen. Berörd in i hjärtat av sångerna de sjunger så glatt på avslutningen och massa lycka inför att få tillbringa ett helt sommarlov med dem alla tre.
Mammalycka
If you’re not the hero in your novel, then what kind of a novel is it?
You need to do some heavy editing.
Sun Gazing
Jag är just nu fångad i en kreativ skrivbubbla och vill inte komma ut… bye bye
The poetry of the earth is never dead.
Sun Gazing
För att lyckas med vårt andliga uppdrag måste vi göra allt vi kan för att hjälpa varandra på vägen. Genom att hjälpa varandra hjälper vi oss själva.
Medmänskligheten främjas inte av att vi ägnar så mycket uppmärksamhet åt oss själva att vi glömmer alla andra. Det betyder emellertid inte att vi ska försumma oss själva, för då har vi till slut inget kvar att ge.
Din kropp har du inte fått av en slump. Du fick den av de andliga rådgivarna när du hade granskat alternativen i ödesringen och fattat ditt beslut. Den är alltså ingen tillfällighet. Du har fått den i gåva för att vara en aktiv deltagare i livet, inte en åskådare. Vi får aldrig glömma att vi accepterade livets heliga avtal och det innebär att vårt uppdrag här på jorden är av större betydelse än vi själva.
Den överjordiska auktoritet som skapar människans själ är mäktigare än vi kan förstå på vårt nuvarande utvecklingsstadium. Därför måste vi sträva efter självkännedom för att få kontakt med den gudomliga gnistan inom oss. Det enda som kan blockera självkännedomen är vi själva.
Även om du tvivlar på att den andliga vägen är relevant för dig ska du akta dig för att tro att den inte existerar. Varje människa är unik; det är en av de verkligt stora sanningar här i livet. Någonstans längs vägen kan en glimt av den sanningen visa sig för dig, medan en annan människa upptäcker den vid ett helt annat tillfälle.
I allt väsentligt är vi och våra själar ensamma med varandra, men om en människa känner sig ensam beror det på bristande självinsikt. För att lära känna sin själ måste man känna sig själv.
Att bli medveten om sitt innersta väsen är som att bli förälskad. En vacker dag inträffar något som väcker ditt slumrande inre. Till en början flirtar själen försiktigt med dig, lockar dig att pröva nya vägar som du ditintills bara sett på avstånd. Det undermedvetna ger medvetandet en nästan lekfull beröring – det är detta som först lockar oss att utforska vårt inre.
Ju mer vi längtar efter att förenas med vårt inre jag, desto mer oemotståndlig blir attraktionen. Att lära känna sin själ är som att lova sig själv evig trohet.
Självkännedomens stora fascination ligger i att vi genast känner igen den inre rösten när den talar till oss.
Själarnas öde -Michael Newton
Det var faktiskt efter att jag läst Katrin Zytomierska bok Dags att bli smal som jag blev än mer peppad till LCHF. Hon var så rak på sak och gjorde det hela enkelt. Och det som gjort mest skillnad för mig är att jag ändrat tanken om mat. Vet inte om det beror på boken men jag blev inspirerad där, av hennes enkelhet och att äta några få rätter som är goda och funkar. Äta lite mer ensidigt och enkelt. Det är något som satt sig i mig, jag har släppt förtrollningen om mat.
Jag brukade tänka på vad jag skulle äta hela tiden förut, planerade in restaurangbesök, fikaställen och andra depåstopp, allt för att fylla begäret efter gósaker, god mat och socker.
Om någon sagt till mig att du kan äta färre måltider, du kan äta mindre mat, du kan sluta med bröd, pasta, socker, (och även kött) så skulle jag ha hånskrattat inom mig, lett ansträngt och sagt vad roligt att det funkar för dig men det går absolut inte för mig. Jag behöver äta ofta och mycket. Jag är hungrig jämt. Mat är energi och jag dimper ner på marken om jag inte får energin i mig.
Det är sorgligt att jag varit fast i begäret så många år men det som är mest befriande nu är att jag ändrat tanken om mig själv. Jag inser att det gamla beteendet jag levde i inte var jag, jag är numer fri. Fri och lätt. Jag ler åt mina nya matvanor och kroppen som framträder.
Idag är jag ju mätt mest hela tiden trots att jag äter så lite. Jag tänker mindre och mindre på mat. Jag tar det med ro. Jag hispar inte upp mig över det. Jag äter fortfarande för att det ger energi men jag har släppt det underliggande begäret som styrde alla matintag, sockret.
Mitt humör är stabilare. Jag är lugn och harmonisk större delen av vardagen. Jag inser att livet inte är alla dessa stunder då jag äter, livet är så mycket mer. Relationer, närvaro, glädje, skratt och frihet. LCHF-kosten gör mig fri. Jag känner friheten spritter i kroppen. Jag lämnar begären på marken och flyger glatt. Jag är fri!
Min enkla lunch som jag åt idag, ostchips och babyspenat, mums!
Måste bara tillägga den inspirerande bloggen 56 kilo!
Vill dela det här fina inlägget om vännerna Erik och Ann-Marie Grind som är konstnärer och erbjuder kurser i Mandalamålning. Min egen Mandala Heart of the Sun som Erik målat åt mig skänker mig energi och kraft var gång jag går in i vardagsrummet. Den fyller mig med ljus och får mitt eget ljus att framträda.
Drömmer om en dag att släppa fram min egen kreativitet med penslar och färg.