Introvert

Jag märker att jag är lite introvert de här dagarna. Det är absolut inget negativt, troligtvis tvärtom. Jag vet att jag släppte ut något gammalt under helgens yogaretreat och jag känner att det kommit in något nytt. Det nya har tagit plats, jag har bara ännu inte fått grepp om vad det är. Jag känner hur det pulserar och ger sig till känna, men jag kan ännu inte skönja dess karaktär. Det är något gott, det är något som kommer föra mig fram i livet och det blir spännande att se vad det är och vart det tar vägen. Jag fortsätter nyfiket på min livsresa.

 

Kundalini Yoga Horoscope

Plockat ur ett textstycke från Kundalini Yoga Horoskopet som inspirerar mig den här veckan;

”Don’t get down on yourself for the small things in your life that might not be working exactly the way you want them to. Instead, focus on the larger trends in your life that are going well. Put an emphasis on the positive, and look to expand those areas of your life that call for more exploration, experimentation, and validation.

How is your vision board coming along? On Tuesday, a meeting with friends or colleagues may remind you that there are bigger fish to fry. Bigger opportunities are waiting for you out there. Bigger ideas to seize and embrace. If you continue along in the same path and the same routine day after day, you may never actually find the pot of gold that you are looking for. Only when you try something new, dare to expand, and give yourself permission to dream, will you manifest the true goals that you are hoping to achieve.

What are these goals? Revisit that vision board and make sure it is updated with your most current desires. Furthermore, if you still haven’t taken the steps to create one at all, Tuesday is a good time to play catch-up.”

Spirit Voyage

 

Rikedom

Det bästa du kan göra för någon annan är inte bara att dela med dig av din rikedom, 

utan att avslöja hennes egen för henne.

Okänd

 

Dansshow

Jag tackar för att allt är omhändertaget. Det var med 10 minuter tillgodo jag kom in till Mayas dansuppvisning igår efter hemfärden från Biskops Arnö. Jag möttes av kramsjuk Izabelle och söt pojk, Maya fick jag leta på bakom ridån, hon var sprallig och glad. Det var total mammalycka att sitta med både Oscar & Izabelle i knät och se Maya göra hela 3 nummer på scenen med både dans och sång, jag grät hejdlöst och undrade varför jag inte fått med mig några näsdukar. Gud va stolt jag är över mina barn, jisses! Och jag vet att ni som själva är föräldrar vet precis vad jag menar när lyckan är så där total och värmen i bröstet pulserar…

 

Make peace

Until you make peace with who you are,

you’ll never be content with what you have.

Doris Mortman

 

Yogaretreat

Jag ler, vänder ansiktet mot skyn och knäpper händerna vid bröstet och tackar för…
boendet, maten, vädret, människorna, gråten, skratten, tystnaden, samtalen, yogan, dansen, månen, djuren, naturen, eken, mantran, kramarna, andarna, insikterna, svetten, baden, kirskålen och maskrosbladen (som vi ätit), solen, regnbågen, elden, skriken, natten …

Tack Gud att du välsignat mitt liv med så mycket gåvor och upplevelser. Tack från djupet av mitt hjärta. Jag kan verkligen inte begära mer, jag kan bara sjunka ner i stor tacksamhet och ödmjukhet över att jag är vald att leva mitt liv ♥

 

Uppväckande dopp

Efter Dynamic (Osho-meditation) och frukost sprang jag och Ulrika ner till Mälaren för ett dopp. Väl på bryggan hade en utländsk man redan tagit plats med sitt fiskespö, så vi frågade: Can we have five minutes in private. Han gick iväg på grusvägen och ställde sig och tittade in i en kohage medans vi skrämde iväg alla fiskarna när vi skrikande och nakna (Ulrika hade iaf trosor på sig) plaskade i Mälaren.

Det är lilla Fia i mig som älskar sådana här spontana galenskaper. Egentligen är det ju inte alls något galet för lill-Fia att hoppa i den iskalla sjön 6 maj men den tråkiga vuxna delen i mig ser gärna hinder i det mesta skoj, det är henne jag vill krackelera och få den nyfikna och livsglada flickan att ta mer plats i livet igen. Jag är på god väg emellanåt, några fler kalldopp får nog den tråkiga delen av mig att ta skydd och den vilda lilla flickan att ta mer plats. Det är tid för omvända (inre) roller i mitt liv.

Sunyogi har varit med mig mycket i tanken den senaste tiden och jag tänker på hans livsglädje och nyfikenhet, hur han slängde sig ner på gräsmattan i förtjusning och fotade maskrosor – han har verkligen barnet i sig i kombination med en medvetenhet och visdom som de flesta av oss behöver livstider för att finna. Han är speciell. Lill-Fia är speciell hon med minns jag, det är dags att lära känna henne igen.

 

Retreatdag

 

Fullmåne

Fullmåneceremonin med den utlovade Supermånen blev fantastisk även om vi inte såg en skymt av den. Däremot värmdes vi av både eld och gnistrande solsken. Till och med regnbågen reste sig över oss.

Vi hade förberett oss genom att skriva ner vad vi var redo att släppa, gamla tankesätt, värderingar, spänningar… vi tog dem med oss högst upp på en bergsknalle, tände en brasa (vid eldplatsen) och fjuttade på alla våra lappar. Vi stärkte varandra med våra affirmationer och släppte loss i Ronjaskrik över klippkanten. Skred sen sakta hemåt i den solupplysta aftonen, men fortfarande ingen måne i sikte. Tur vi ska upp tidigt imorgon, då kanske vi kan få oss en skymt …

 

 

 

 

Solaltare

 

Silent thoughts

Solen kommer fram lagom till lunch och vår tystnad. Jag njuter av lunchen, känner smaker, former och konsistens. Jag hör tuggorna. Solar mig. Sitter ute. Njuter. Sitter länge. Jag är här. Just precis nu kan jag inte ha det bättre.

Tänker att jag vill skriva. Går upp på rummet och packar lätt, kamera, telefon (för att ha koll på tiden), block, penna och läppglans. Väskan får agera sittunderlag. Går bara runt hörnet på Norra Flygeln, stegen styr mot Natur Kyrkan som finns bakom Herrgården men jag får genast syn på mitt skrivställe, Solbordet med utsikt över Mälaren. Att ingen valt den här magiska platsen tänker jag eftersom tillfälle gavs då jag var sist från matsalen. Nåväl, den var paxad åt mig, mitt eget Solaltare.

Känner att solen är viktig, förstår inte varför jag tappat det ännu en gång, tappat medvetenheten att jag ska slå följe med Solen. Solen i mitt hjärta vill att jag ska vara framme nu. Den vill att jag ska försonas med kroppen, värmer upp sinnet så att det bildas kärlekshormoner ut i cellerna istället för spänningar och skydd. Kroppen behöver Solen, min sols kärleksnäring. *Klorofyll kroppen, tack!

Jag uttalar min affirmation

Jag lever och verkar i mitt sanna Gudomliga Ljus.

*Klorofyll: Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret.

Wikipedia