I challenge you!
I challenge you to make your life a masterpiece.
I challenge you to join the ranks of those people who live what they teach,
who walk their talk.
Anthony Robbins
Grönt för livet
Alla j-a dieter och kostråd, LCHF, Paleo, 801010, GI, 5:2, Levande föda, Raw Food, Vegan, Detox… sinnet trasslar runt runt i sin förvirring. Vad ska jag välja? Hur ska jag göra? Landar till slut i den sanning kroppen talat till mig under många år nu – ät det levande, dvs det som växer naturligt i vår natur, frukt, bär, grönt, grönsaker. Sinnet snabbt tillbaka; men det är fruktsocker i frukt och det är inte bra enligt LCHF att äta frukt. Andas djupt, tillbaka till kroppens behov och hjärtats önskan: frukt, bär, grönt, grönsaker.
Sinnet vill gärna ”göra”. Göra rätt. Vara duktig. Sinnet älskar kostråd och kcal-tabeller. Just Love it! Sinnet vill ha schema, tider, en duktiglista av bocka av. Check! Check! Check! Kolla vad duktig jag är. Kolla vad jag kan.
Hjärtat (själen) däremot säger: Bara ”var”. Släpp taget! Slappna av. Gör det enkelt för Dig. Det enkla är det rätta.Släpp taget om kostråd och dieter. Släpp kontrollen. Släpp taget och du går ner i vikt. Genom att hålla fast, hålla hårt, i sinnets värderingar och sk sanningar (dieter och kostråd), så håller du (över)vikten kvar. Slappna av.
Sedan jag läste boken Grönt för livet, Victoria Boutenko så föll en viktig pusselbit ner för mig – att äta grönt. Eller rättare sagt att göra smoothies och juicer på det gröna t ex kirskål, persilja, gurka, spenat, stjälkselleri, morotsblast mm. Det är när jag intar en eller två gröna-smoothies om dagen som det händer… livsenergin börjar spraka, jag sover mindre, är piggare, gladare, tålmodigare, min utstrålning ökar medans sötsuget minskar, magen är lugn och platt och vikten sjunker. Det är magi! Och inte nog med det, det basar min kropp (de flesta av våra kroppar är försurade) och gör att jag lever längre, vitaliseras och ”blir yngre”. Yngre och snyggare – vilken mirakelmetod!
Jag tänker ofta på vad Renée Voltaire sa under en workshop, att fundera inte på vad att ta bort, jag kommer inte att ge er någon no-no-lista, tänk istället på vad ni kan välja in. Ju mer gósaker (nyttigheter) vi väljer in, desto fler av de andra mindre bra faller naturligt bort. Simple as that!
Jag väljer in det naturliga, grönt, mycket grönt, mycket frukt och bär och grönsaker. Enkelt. Naturligt. Livgivande. Lev-ande.
Och det är inte bara jag som märker av min förändring. Jag har fått väldigt mycket komplimanger den senaste tiden. Både via FB och IRL. Så den sprudlande livsenergin jag känner inte bara märks i och omkring mig, den verkar gå genom cyberspace också.
Ps mindre sömn, jag somnar mellan 23.30-01.00 och vaknar pigg och alert vid 04.30-05.00.
Och jag har inte alls skrivit detta för att ge någon sanning till någon av er som läser, inte alls. Tvärtom är andemeningen i mitt inlägg att slappna av, släpp taget – lyssna till din kropp och följ ditt hjärta. Det lätta är (iaf för mig) det rätta. Men boken den vill jag verkligen rekommendera – it is THE book!!!
Gamla känslor
Jag grottar ner och in mig så fort jag kan dra mig undan och ta chansen… rakt in i djupet av mina känslor. Låter dem kännas, värka ut. Jag tror inte alls på att slänga på musik, rota i skafferiet, handla mm för att skifta mood. No, NO! Tvärtom tror jag på att gå all in om/när tillfälle ges och uppleva dem. Känna sorg, tomhet, övergivenhet, ensamhet.. allt det gamla.
Jag förstår nu att det är inte vuxna Sofia som känner allt det smärtsamma. Det är lill-Fia, det är hon som fortfarande läker. Jag har inte gett henne all min tid, närvaro och medkänsla ännu, så hon har inte läkt klart. Kanske aldrig blir helt läkt. Men jag stannar så fort jag blir medveten om att det är hon som sörjer.
Jag vågar stanna nu. Är inte rädd för det obehagliga. Jag vet inte när det läkt klart, om det någonsin läker klart men jag vet att det läker – när jag känner.
Häromkvällen kom hennes sorg och tomhet och sköljde över mig. Jag tillät det komma. Jag grät. Sörjde. Låg i smärtan. Det gjorde ont. Jag ville prata med någon men vågade inte ringa. Så jag började skriva.. till Gud. Tårarna smälte tungt mot pappret. Det var så förlösande. Jag var så liten.. så liten.. men jag fann ett stort mod att stanna kvar. Ett vuxet mod. Min vuxna Sofia upplät kroppen till lill-Fia’s obearbetade (läs: oupplevda) känslor. Det var ett vackert möte. Jag och hon, där med orden till Gud.
Sedan dess så har känslorna växt från lättnad.. till glädje… till sprudlande livsenergi. Det var dock inte mitt mål, att må bättre, min intention var enbart att stanna med det som kändes, att på ett vuxet och medkännande sätt ta hand om lill-Fia.
”ty ett barn kan uppleva känslor endast om det finns
en person närvarande som accepterar barnet med dess känslor,
förstår det och följer det.”
Alice Miller
Det självutplånande barnet
Jasmin
I all sin skönhet, prakt och överflöd står den där och sprider väldoft – älskar vår ståtliga Jasminbuske!
Jasmin
Lyckan kommer och lyckan består.
Visdom: Jag har alltid tur. Jag har alltid framgång i allt vad jag gör.
Växternas Språk
Solöga
Travel companion
As you work your way through life, do not try to tackle everything by yourself.
We are all in this journey together for one another.
You are my travel companion, just as I am yours.
Derek Lin
The Tao of Joy Every Day
Respiro Förlag
Känns så spännande att gå hösten till mötes, det känns som det är nu det händer. Det börjar röra på sig, reser på nya vägar mot nya vidder. Inte hade jag väl haft en tanke på att skriva böcker, än mindre på att starta ett eget förlag för 10 år sedan. Livet formar sig så magiskt, jag älskar att se det nya växa fram. Min vän Marie har formgivit min nya förlags-logo, hon överträffar alltid mina förväntningar. Den här logotypen blir något att leva upp till, I love it!
Respiro Förlag, jag ser framemot den här resan!
Min källa
Det gör gott att dra sig undan. Inåt. Det blir inte ensamt, tvärtom, där finns länken till det sanna, kärleksfulla – kontakten med Gud. Jag vet min livsuppgift och jag vill gärna hjälpa andra finna sin. Det känns som ett kall för mig att bringa fram det ljusa och sanna i människor. Att släppa slöjan och komma fram i vår nakna sårbara skönhet, så som vi är skapade, så skall vi också leva.
Jag vet hur det känns att leva bakom slöjan. Ibland har jag varit så rädd för mig själv att jag till och med gömt mig i garderoben, iklädd en skepnad av påklistrade uttryck, egenskaper, personligheter – full med massa krimskrams för att dölja mitt äkta sårbara jag.
När jag väl försöker skala av krimskramset och vara jag så blir jag så oerhört sårbar, lättkränkt och stött i kanten. Inte av hur andra ser på mig, smärtan kommer ifrån att jag själv inte vågar stå kvar och se… mitt sanna jag.
Där i min osäkerhet så kommer jag på mig med att vilja klä mig i slöjan igen, inte av vilje utan av fruktan. Det jag egentligen vill och alltid velat – är att komma fram och vara jag.
Så ibland gör det gott att dra sig undan. Inåt. Inte för att gömma mig utan för att knyta an till min skapare. Spegla mig i kärleken som skapat mig och förstå att jag är skapad till perfektion och just genom att vara jag så tar jag tillvara på alla naturtillgångar som jag rustats med.
Rustningen av krimskrams den har jag skaffat mig själv, förblindad och vilsen som jag var. Det Gud säger till mig är att vara som jag är, helt naken, ljus och sårbar… bara stå kvar… som jag.
När du är du. Och jag är jag. Och vi passionerat djupdyker i oss själva och våra naturtillgångar, fullkomligt galet ger oss hän i det som vi rustats med – då lever vi, du och jag. Och livsuppgiften är inte längre en uppgift, den är en källa att dricka ur.
God has given each of us the ability to do certain things well.
Romans 12:6
The unseen
We fix our eyes not on what is seen, but on what is unseen.
For what is unseen is temporary, but what is unseen is eternal.
2 Corinthians 4:18 NIV