When life calls
When life calls us,
that’s when we have to answer.
Affirmation
Louise L. Hay
Mitt nu
Landar sakta i mig själv, djupare och sannare – klarare. Känner mig så tillfreds med dagen, familjen, mig själv – livet. Livet är så gott. Jag förstår att livet är till för att njutas, uppskattas – levas. Den insikten singlade ner i Indien, första resan till Oneness University. Satt dagligen på den stora gräsmattan när tillfälle gavs, fångade stunder i solen. Drog mig undan den stora massan för att kontemplera. Det var då jag kände det i hela mitt väsen, ut i varande cell… meningen med livet.
Jag är inte där jämt, så att jag vilar i den vetskapen, utan jag låter fortfarande sinnet förirra mig bort från nuet – varandet. Men vissa dagar och stunder är jag där mer än andra, i dag har varit en sådan dag. En dag jag vilat tryggt i stunden och varit till förfogande för vad livet vill av mig. Släppt motståndet och sinnets agenda och enbart tagit emot nuet, precis så som det yttrat sig… i dag som mamma med tre barn.
Present moment
If you are depressed, you are living in the past.
If you are anxious, you are living in the future.
If you are at peace, you are living in the present.
Unknown
Life purpose
Enjoy yourself.
In joy with your self.
Mooji
Älskar den här rösten! Älskar hans teachings. Och det här klippet känns verkligen passande i mitt liv, då mitt sinne också matar mig med tvivel om min livsuppgift… när meningen med livet är så mycket större och enklare än så.
Mittpunkt
Min nuvarande livssituation skänker mig så mycket gott. Jag trodde jag skulle möta världens prövning och det gör jag verkligen men, det finns ett stort men här och det är att prövningen om jag ska kalla situationen så ger mig ofantligt med gåvor. Jag ser hur jag är omfamnad med kärlek på alla möjliga vis och plan. Genom människor, händelser, upplevelser.. jag ser Guds hand i allt… mer. Och ja, att det finns en Gud, en kärleksfull kraft som rår om oss och ser till vårt bästa absolut hela tiden det är jag säker på. Det är det jag upplever var dag.
Kanske ska det till just en ”prövning” (en kris) för att blicken skall öppnas så att jag kan skönja allt gott som jag är omgiven av. Jag är säker på att det som hänt, allt som hänt, den senaste tiden inget annat är än Guds goda stora plan för mig. Ju mer som det stormar kring mig desto mer förs jag in till centrum, fridens mittpunkt – där allt är stilla, tyst och kärlek.
Jag tackar djupt och ödmjukt för det jag fått uppleva för det har gett mig den största av gåvor – att vila i Guds närhet. I kärlekens famn.
Movement
Any movement away from the ’what is’ is suffering.
Sri Bhagavathi Bhagavan
Oneness Teachings
Alla känslor
Känslor är naturliga, alla av dem. När medvetenheten ökar så finner man sig helt neutral till känslorna, oavsett vilken av dem som känns/upplevs.
Förut var jag inte ens medveten om att jag kunde känna alla känslor, vissa hade varit så svåra att hantera att de gömdes undan. Sen började jag ana att de låg en bråte med känslor där inne någonstans men då var det alldeles för smärtsamt och sårbart att möta dem så jag lät dem ligga kvar. Längs resan (den inre) så har jag vågat möta dem en efter en, jag har till och med vågat möta mina rädslor och fobier. Vågat hålla dem i handen. Vågat låta känslorna kännas i kroppen. Vissa far runt som en tornado inom och lever rövare andra stoppar upp allt, står förstenade och kan just därför kännas som ett stenblock i bröstet. Oavsett hur de upplevs så har jag tackvare Oneness lärt mig att stanna och vara med känslan.
Det är en flykt att agera ut dem, dvs projicera dem emot andra. Det är också en flykt att söka tröst i shopping, mat, träna, facebook. Det är en flykt att somna. Konsten är att trots sin flyktinstinkt stanna kvar – vara med det som känns. Det är bara så (enligt min övertygelse) de läks. Samtal, kontemplation, insikt må vara ett oerhört stöd till att finna gömman med dem men när jag väl en dag vill läka dem så behöver jag tillåta mig att känna dem, alltså uppleva dem. Känslor som känns stannar inte, de transformeras och läks.
Känslan är naturlig, den är en del av hela upplevelsen att vara mänsklig. Att låta dem att kännas är att tillåta dess naturliga flöde i systemet (kroppen), de finner sin väg ut, de stannar inte, bara jag låter det vara som det är – alltså tillåter mig att känna det som känns.
Att vara människa är att ha tillgång till alla känslor.
Obalans uppstår när jag förnekar eller förtrycker vissa av dem.
Balans är att tillåta sig att känna och uppleva dem alla – det är då läkning sker.
Soulsis Elin
Alldeles tagen av filmen min vän Elin gjort till mig, om mig. Så berörande… vilken kärlek att ge den till mig. Jag är lyckligt lottad med så vackra soulsisters i mitt liv. Tack Elin för att Du är en av dem ♡